Pressmeddelande -

Fortsatt positivt men svårt för utlandsfödda

Fler lediga platser och färre varsel än för ett år sedan. Det visar april månads verksam­hetsstatistik från AMS. Arbetslösheten har minskat till 4,6 procent framför allt som en följd av den förstärkta satsningen på arbetsmarknadspolitiska program. Obalanstalet, det vill säga andelen arbetslösa och deltagare i program, var något lägre än för ett år sedan och minskade från 7,9 till 7,8 procent. Tyvärr kvarstår dock svårigheterna för utlandsfödda som har ett arbetskraftsdeltagande på 70 procent och en sysselsättningsnivå på 62 procent, jämfört med 80 respektive 76 procent för svenskfödda. − Den höga och fortfarande stigande arbetslösheten bland utlandsfödda är ett allvarligt pro­blem på svensk arbetsmarknad. Befolkningstillväxten i landet, nu och de kommande åren, utgörs i huvudsak av invandring. Med en åldrande befolkning är det särskilt viktigt att ta vara på den tillgång som invandrarna är, säger AMS ställföreträdande generaldirektör Lars Sjöström. Genom att göra det minskar vi också risken för en ökande försörjningsbörda. − Därför är det en nyckelfråga för vår framtida välfärd att vi lyckas bättre än hittills med integrationen av de utlandsfödda så att deras ställning på arbetsmarknaden stärks. I april 2006 var 347 000 arbetslösa eller deltagare i program (obalansen), fördelade på 263 000 födda i Sverige, 11 000 i övriga Norden, 25 000 i resten av Europa och 49 000 i andra världsdelar. Antalet nordiskt födda har minskat medan utomnordiskt födda har ökat i obalansen det senaste året. För den svenskfödda arbetskraften var den 6,7 procent och för den utlandsfödda låg ni­vån på 13,9 procent. För både svenskfödda och utlandsfödda är andelen män något högre än andelen kvinnor. Utlandsfödda har relativt sett en sämre situation både när det gäller långtidsarbetslösa och långtidsinskrivna. Knappt fem procent utomeuropeiskt födda, som var inskrivna på Arbetsförmed­lingen, fick arbete under månaden jämfört med åtta procent svenskfödda. För kommentarer: Presskontakter: Lars Sjöström Malin Engstedt Lise-Lott Alsenius 070-575 96 36 08-5860 6310 08-5860 6006 Sammanfattning av arbetsmarknadsläget i slutet av april 2006: · Antalet lediga platser ökade även under april men i något långsammare takt än de senaste månaderna. 46 000 lediga platser anmäldes till Arbetsförmedlingen, en ökning med 6 000 på ett år. Ökningen har pågått sedan slutet av 2004 men nivån är något överskattad i statistiken.[1] · De lediga platserna har ökat framför allt inom transportverksamheten, byggnadsverksamhe­ten och tillverk­ningsindustrin det senaste året. Uppgången är störst för platser med tre till sex månaders varaktighet. Även antalet ferieplatser har ökat, till 57 000 hittills i år jämfört med 48 000 förra året. · 4,6 procent av arbetskraften[2], eller 204 000 personer, var inskrivna arbetslösa vid ­Arbetsförmedlingen i slutet av april. Det är en minskning med drygt 16 000 personer jäm­fört med april 2005. · 3,2 procent av arbetskraften[3], eller 143 000 personer, deltog i arbetsmarknadsprogram­men. Det är nästan 16 000 personer fler jämfört med samma tidpunkt förra året. · Obalanstalet uppgick till 7,8 procent, vilket motsvarar drygt 347 000 personer. Jämfört med samma period 2005 är det 0,1 procentenheter eller knappt 1 000 personer färre. I en säsongrensad och trendad serie låg obalanstalet i stort sett stilla de senaste månaderna. · Obalanstalet har gått upp för kvinnorna med nästan 2 000 det senaste året, medan män­nens nivå istället har gått ned med drygt 2 000. Fortfarande är det fler män än kvinnor som är arbetslösa eller programdeltagare – i april 191 000 män och 157 000 kvinnor. Obalans­talet för ungdomar mellan 18 och 24 år var i april knappt 60 000 personer, 1 000 färre än för ett år sedan. · Långtidsarbetslösheten (antalet personer som varit arbetslösa kontinuerligt minst sex måna­der eller för ungdomar under 25 år minst 100 dagar) ökade med 2 000 personer på ett år och uppgick i slutet av april till 58 000 personer. Långtidsarbetslösheten bland ungdomar 18-24 år har dock gått ner från 4 000 i april i fjol till 2 200 personer i år. · Antalet långtidsinskrivna (minst två år i arbetslöshet och/eller program) ökade något. I april uppgick antalet till 39 000, vilket är 2 000 fler än för ett år sedan. Antalet deltagare i Aktivitetsgarantin, som vänder sig till arbetssökande med långa inskrivningstider på Ar­betsförmedlingen, har dock sjunkit med 500 till 43 000. · Under april gick knappt 60 000 av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen över till nå­gon form av arbete, vilket är 2 000 färre än för ett år sedan. Av dessa kom knappt 37 000 från arbetslöshet eller program. Det är 4 000 färre än ett år tidigare. · Regionalt sett är obalanstalet fortfarande högst i Norrbottens län, med 13,1 procent av arbets­kraften i arbetslös­het eller program i slutet av april. Även arbetslösheten var nu högst här, med 6,2 procent. Såväl obalanstalet som arbetslösheten var denna månad lägst i Jönköpings län, med 5,2 resp. 3,1 procent. -------------------------------------------------------------------------------- [1]Antalet lediga platser är något överskattat, beroende på dubblettanmälningar till Platsbanken, som sakta har ökat de senaste åren. Via en enkätundersökning uppskattades andelen dubblettplatser av samtliga nyanmälda platser till 9,7 procent i januari och 9,3 procent i februari. Den största felkällan visade sig vara vissa försäljningsyrken där platserna överskattats med 29 resp. 32 procent. Uppenbarligen överskattades platsvolymen även för ett år sedan. Därför är överskattningen av själva uppgången betydligt mindre och sannolikt av mindre betydelse än övriga felkällor i platsstatistiken, till exempel svängningarna i Arbetsförmedlingens marknadsandelar av de lediga platserna. [2] I tabellen över arbetslöshet och program, fördelat på länen och riket, skiljer sig riksvärdena något från dessa tal. Detta beror på att länssiffrorna i den tabellen (och av konsistensskäl även rikssiffrorna), för att minska den statistiska osäkerheten, numera är relaterade till arbetskraftstalen under senaste statistikförda helår, det vill säga just nu värdena för 2004 (och 2003 för jämförelserna bakåt). Rikssiffrorna i pressmeddelandet är baserade på arbetskraftstalen för mars 2006 (respektive 2005). Däremot är meddelandets länssiffror baserade på arbetskraftstalen för senaste statistikförda helår. [3] Se fotnot 2.

Ämnen

  • Arbetsliv