Arrivas studie visar att kroppskameror ökar tryggheten i kollektivtrafiken

Kroppskamera på tågvärdar har en förebyggande effekt på hot- och våldssituationer och ökar personalens upplevda trygghet. Det visar den rapport från Arrivas pilotstudie med kroppskameror på Pågatågen som nu är klar. Ingen av tågvärdarna som deltog i studien utsattes för hot eller våld när de bar kamera. Pilotstudien och en enkät till samtliga tågvärdar ligger till grund för rapporten, som också visar att tågvärdarna i större utsträckning än vad som tidigare varit känt utsätts för regelbundna, grova verbala kränkningar; främst riktat till kvinnliga tågvärdar.

- Studien bekräftar vårt antagande att tågvärdarna upplevde en ökad trygghet med kamera samt att kameran hade en förebyggande effekt. Men det som tyvärr också framkommer i studien är de omfattande problemen med grova verbala kränkningar som våra tågvärdar utsätts för. Det är ny kunskap som vi måste ta till oss, säger Kenny Bungss, trygghetschef Arriva.

Att det är en utsatt yrkesgrupp visar alltså den enkät som skickats ut till samtliga tågvärdar på Pågatågen, där 89 procent uppger att de har erfarenhet av verbala hot någon gång under arbetstid. 95 procent har utsatts mer än en gång. Det kan röra sig om hot, allvarliga våldsbrott eller våldtäkt.

Kvinnliga tågvärdar är särskilt utsatta, 63 procent uppger att de upplevt kränkande behandling på grund av att de är kvinnor och i rapporten vittnar de om hur de på daglig basis får ta emot verbala påhopp som är rasistiska, könsord eller allmänt nedsättande.

67 procent av de svarande har också någon gång blivit utsatta för fysiskt våld i arbetet. En slutsats som rapporten drar är att det blivit så vanligt med verbala hot och kränkningar att det skett en normalisering som påverkar hur en incident bedöms och huruvida den rapporteras eller inte av tågvärden.

Tågvärdarna upplever dock att kameran haft en dämpande effekt på potentiellt hotfulla eller våldsamma situationer och att dessa inte har eskalerat på grund av kameran. Samtliga som deltog i piloten säger också att de enbart fått positiva reaktioner och kommentarer från resenärer när de burit kameran. Ingen i pilotstudien blev heller utsatt för hot eller våld under den period de bar kameran vilket gör att man möjligen kan se en förebyggande effekt av användningen.

- Det som överraskade mig var just omfattningen på de verbala kränkningarna mot kvinnliga tågvärdar och det är en aspekt vi kommer ta med när vi nu tittar på hur det vidare arbetet med kamerorna ska se ut. Vi har idag en god bild över var och när otryggheten är som störst bland vår personal och det kommer vara utgångspunkten för vårt fortsatta arbete, säger Kenny Bungss

Samtidigt som tågvärdar vittnar om att hot- och våldsincidenter påverkar trivseln negativt så trivs ändå majoriteten med sitt arbete och uppger bland annat friheten, eget ansvar, bra kollegor och möten med människor som fördelar med jobbet. Det framkommer tydligt att tågvärdar också har utvecklat olika strategier för att undvika eller minimera olika typer av negativa händelser.

Rapporten är skriven av Caroline Mellgren och Eva-Lotta Nilsson vid kriminologiska institutionen vid Malmö universitet och baseras på händelser registrerade i Arrivas interna system, djupintervjuer med tågvärdar som deltog i pilotprojektet samt en enkät bland samtliga tågvärdar på Pågatågen kring hot och våld i arbetet. Rapporten har finansierats med stöd från Brottsförebyggande Rådet.

Fakta:

88 av 250 tågvärdar vid Pågatågen besvarade enkäten.

9 tågvärdar deltog i pilotstudien och bar kroppskamera på arbetet mellan november 2017 och januari 2018.

2017 genomförde Arriva en intern trygghetsundersökning bland personalen och 63 procent uppgav att de någon gång blivit utsatt för hot och våld i arbetet. Enkäten gick ut till all operativ personal och hade 673 svarande.

Under 2017 genomförde även Arriva en pilotstudie med kroppskamera på ett antal bussförare i Järvaområdet i Stockholm. Studien utvärderades internt och ingen av deltagarna utsattes för hot eller våld när de bar kameran.