Gå direkt till innehåll

Senaste nyheterna

Sociala medier

Universal Carrier Mk1

Under mellankrigstiden experimenterade brittiska krigsmakten med flera olika små bandfordon som oftast blev komplicerade och tunga. En enklare och lättare vagn behövdes och företaget Vickers-Armstrong tog 1934 fram ett fordon som dels kunde användas som dragfordon men även som beväpnad spaningsvagn. War Office tyckte om den enkla och flexibla vagnen och beställde två provfordon, en artilleridragare och en kulsprutebärare (Machine Gun Carrier).
Vagnen drevs av en vanlig bilmotor, pansarskyddet var mycket enkelt och beväpningen bestod av en Bren-kulspruta eller ett pansarvärnsgevär. Användningen som artilleridragare lades ned men kulspruteversionen började serietillverkas i en mängd olika utföranden. När andra världskriget bröt ut slopades tillverkningen av alla specialvarianter. Kvar blev ”The Universal Carrier” som kom att tillverkas i stora serier i Storbritannien, Canada, Australien och Nya Zeeland. Med alla varianter inkluderat förkrigsmodellerna tillverkades över 115 000 Carriers.

Styrsystemet är ovanligt. Hålen i bandplattorna för bulten är ovala och vid vridning på ratten rör sig främre boggin i sidled så bandet kröks. Detta medför en mycket mjuk styrning på landsväg. Vid fullt utslag på ratten låses ena bandet och vagnen svänger runt som andra bandfordon. Efter kriget köpte Sverige två Carriers för utprovning som dragare till 57 mm pansarvärnskanon m/43. Ingen av dessa finns bevarade och museets vagn har ett oklart ursprung. Ett antal Carriers importerades också civilt efter kriget och kom till användning bl.a. i skogsindustrin.

Universal Carrier Mk1 Under mellankrigstiden experimenterade brittiska krigsmakten med flera olika små bandfordon som oftast blev komplicerade och tunga. En enklare och lättare vagn behövdes och företaget Vickers-Armstrong tog 1934 fram ett fordon som dels kunde användas som dragfordon men även som beväpnad spaningsvagn. War Office tyckte om den enkla och flexibla vagnen och beställde två provfordon, en artilleridragare och en kulsprutebärare (Machine Gun Carrier). Vagnen drevs av en vanlig bilmotor, pansarskyddet var mycket enkelt och beväpningen bestod av en Bren-kulspruta eller ett pansarvärnsgevär. Användningen som artilleridragare lades ned men kulspruteversionen började serietillverkas i en mängd olika utföranden. När andra världskriget bröt ut slopades tillverkningen av alla specialvarianter. Kvar blev ”The Universal Carrier” som kom att tillverkas i stora serier i Storbritannien, Canada, Australien och Nya Zeeland. Med alla varianter inkluderat förkrigsmodellerna tillverkades över 115 000 Carriers. Styrsystemet är ovanligt. Hålen i bandplattorna för bulten är ovala och vid vridning på ratten rör sig främre boggin i sidled så bandet kröks. Detta medför en mycket mjuk styrning på landsväg. Vid fullt utslag på ratten låses ena bandet och vagnen svänger runt som andra bandfordon. Efter kriget köpte Sverige två Carriers för utprovning som dragare till 57 mm pansarvärnskanon m/43. Ingen av dessa finns bevarade och museets vagn har ett oklart ursprung. Ett antal Carriers importerades också civilt efter kriget och kom till användning bl.a. i skogsindustrin.

Visste du att...

Redan före skapandet av indelta armén hade Dalarna, Jämtland och Västerbotten skrivit kontrakt med kronan om att ställa upp regementen på 1200 man och slippa utskrivningar. På 1680-talet såg kung Karl XI till att de andra landskapens bönder också gjorde samma överenskommelser. 
Allmogen i Småland och Västergötland spjärnade emot, men Karl XI övertygade dem om systemets fördelar genom att dra igång utskrivningar i landskapen. Däremot dröjde det några år innan det gamla danska landskapet Skåne inordnades i det ständiga knektehållet. Kungen litade inte på de f.d. danskarna. 
I den finska riksdelen var motståndet mot den indelta armén segt. Österbottningarna stod hellre ut med utskrivningarna eftersom de genom flitig tjärbränning hade råd att leja ersättare för de uttagna. Inte förrän 1733 var indelningsverket helt genomfört i Finland
 Indelta armén före förlusten av Finland 1809: 
 SVERIGE FINLAND
 Infanteri 18 000 +  7 000 = 25 000
 Kavalleri   8 000 +  3 000 = 11 000

 Summa 26 000 + 10 000 = 36 000

Nästan en tredjedel av armén var kavalleri, en stor andel jämfört med andra arméer. Den motiverades av karolinernas aggressiva taktik – anfall i alla lägen – men behölls även sedan behovet bortfallit. Varje försök att skära i rytteriet föll på böndernas motstånd, som inte motiverades av militära skäl utan för att det var fördelaktigt, både ekonomiskt och socialt, att vara rusthållare. Särskilt under det fredliga 1800-talet.

Visste du att... Redan före skapandet av indelta armén hade Dalarna, Jämtland och Västerbotten skrivit kontrakt med kronan om att ställa upp regementen på 1200 man och slippa utskrivningar. På 1680-talet såg kung Karl XI till att de andra landskapens bönder också gjorde samma överenskommelser. Allmogen i Småland och Västergötland spjärnade emot, men Karl XI övertygade dem om systemets fördelar genom att dra igång utskrivningar i landskapen. Däremot dröjde det några år innan det gamla danska landskapet Skåne inordnades i det ständiga knektehållet. Kungen litade inte på de f.d. danskarna. I den finska riksdelen var motståndet mot den indelta armén segt. Österbottningarna stod hellre ut med utskrivningarna eftersom de genom flitig tjärbränning hade råd att leja ersättare för de uttagna. Inte förrän 1733 var indelningsverket helt genomfört i Finland Indelta armén före förlusten av Finland 1809: SVERIGE FINLAND Infanteri 18 000 + 7 000 = 25 000 Kavalleri 8 000 + 3 000 = 11 000 Summa 26 000 + 10 000 = 36 000 Nästan en tredjedel av armén var kavalleri, en stor andel jämfört med andra arméer. Den motiverades av karolinernas aggressiva taktik – anfall i alla lägen – men behölls även sedan behovet bortfallit. Varje försök att skära i rytteriet föll på böndernas motstånd, som inte motiverades av militära skäl utan för att det var fördelaktigt, både ekonomiskt och socialt, att vara rusthållare. Särskilt under det fredliga 1800-talet.

Presskontakt

Ida Malm

Ida Malm

Presskontakt Kommunikatör 0152-12144

Sveriges Försvarsfordonsmuseum - Strängnäs

Skandinaviens största museum i sitt slag. Se ett 70-tal fordon från 1920-talet fram till dagens moderna fordon. Följ tekniken och den militärhistoriska utvecklingen. Samlingen är främst inriktad på fordon som använts i Sverige, men ett antal utländska fordon finns också med. De utländska fordonen kompletterar den historiska utvecklingen.
Här finns även en utställning om Södermanlands regemente från 1300-talet, ett soldattorp med mer om den indelte soldaten, och en fantastisk utställning med tennfigurer.

Arsenalen ingår som en del i nätverket Sveriges Militärhistoriska Arv och förutom att vara museum kommer Arsenalen även att vara SFHMs centrala fordonsmagasin. Ansvariga för projektet i Strängnäs är Stiftelsen Södermanlands Militärhistoriska Samlingar. Projektet drivs tillsammans med Statens Försvarshistoriska Museer, Strängnäs kommun och det lokala näringslivet. Södermanlands Regementes Museiförening bidrar aktivt bl.a. genom ett omfattande ideellt arbete från föreningens medlemmar.

Arsenalen
Arsenalen
645 91 Strängnäs
Sverige