Sporra spelbolagen till självanmälan

Vid allvarliga vårdskador, eller när det har funnits en risk för en allvarlig vårdskada, ska vårdgivaren anmäla händelsen till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, en så kallad Lex Maria-anmälan. Tanken är att vården ska lära av misstagen och på så sätt förhindra att misstaget sker igen. Anmälan är kanske en klen tröst för den som drabbats, men det är en sympatisk tanke att även en felaktighet ska kunna leda till något bättre, snarare än att gömmas undan eller glömmas bort. Tänk om vi kunde få spelbolagsmarknaden att fungera på ett liknande sätt.

Spelinspektionen är den myndighet som ska säkerställa att den svenska spelmarknaden är laglig, säker och tillförlitlig. Tillsynen sker via stickprovskontroller eller att tredje part informerar myndigheten om att ett spelbolag till exempel brustit i sitt spelansvar.

Under rubriken Spelinspektionens ingripande mot licensierade aktörer hittar man idag 46 ärenden från de senaste två åren. Ingripandena gäller i huvudsak tre förseelser; otillåtna bonuserbjudanden, vadhållning på deltagare under 18 år eller marknadsföring av spel till någon som har registrerat sig på spelpaus.se. Bolagen har delgivits en varning, ofta i kombination med en sanktionsavgift. Inte sällan har bolagen överklagat, först till förvaltningsrätten, därefter till kammarrätten. Anfall tycks vara bästa försvar.

Det är inte min sak att ifrågasätta vad som ligger bakom ett överklagande. Däremot funderar jag mycket på vad som är den mest effektiva vägen till en sund spelmarknad.

Av ovanstående 46 ingripanden står ATG för fyra. Beror det på att vi inte har tagit ansvar och/eller fastnat i fler kontroller än våra konkurrenter? Jag tror inte det, jag tror att det beror på att vi anmäler oss själva när vi upptäcker att ett fel har begåtts. Som i höstas när vi hade en bingoincident. En spelare hade vid köp av bingobrickor erbjudits ytterligare brickor utan extra kostnad, ett otillåtet bonuserbjudande med andra ord. Spelinspektionen tilldelade oss en anmärkning och en sanktionsavgift på 2 000 000 kr. Inga konstigheter egentligen, vi hade gjort fel och vi kommer att betala/har betalat. Men jag blir inte kvitt tanken på att något känns tokigt.

En sanktionsavgifts storlek bestäms utifrån två parametrar: hur allvarlig överträdelsen är och hur länge den har pågått. Jag vände mig till Spelinspektionen och undrade om det inte finns någon förmildrande omständighet i att själv anmäla. Svaret kom efter några dagar och jag fick vänligt men bestämt veta att Spelinspektionen får information om eventuella överträdelser på olika sätt, där att licenshavaren själv anmäler sig bara är en av flera vägar in. Var jag missnöjd kunde jag överklaga beslutet till domstol.

Nej jag är inte missnöjd och vi kommer inte att överklaga. Möjligen undrar jag hur bolag ska ges incitament att komma till rätta med oönskade felaktigheter om det inte premieras att förekomma Spelinspektionens tillsynsarbete. För tänk om alla bolag började rapportera sina tillkortakommanden på eget bevåg? Vilken acceleration mot en sundare spelmarknad det skulle kunna innebära.

Den som vill rädda klimatet vet att det arbetet kräver såväl teknikutveckling som ändrade beteenden och värderingar. Jag tror detsamma gäller spelmarknaden. Att bolag gör fel, får en varning och en bot kan säkert göra skillnad till det bättre. Men inte är det särskilt kreativt, och inte går det särskilt fort. Jag tror uppriktigt att det vore bättre att sporra spelbolagen till självanmälan och ge agerandet den tyngd det förtjänar i beräkning av bot.

Alla tjänar på att spelmarknadens anseende förbättras och ett är säkert: ATG kommer att fortsätta att uppmärksamma myndigheten på om något fel har begåtts hos oss, sanktionsrabatt eller ej.

Hasse Lord Skarplöth
vd, ATG