Storbritannien visar vägen – Sverige bör följa efter

Vi lär oss tidigt att man måste kunna skilja på sak och person. Det är inte alltid lätt – det vet vi. Men något som tycks möta ännu större motstånd, åtminstone i svensk politik, är viljan att skilja på spel och spel.

När den brittiska regeringen i onsdags presenterade sin budget gjorde man däremot det. Skatten på onlinekasino och onlinebetting höjs från 21 till 40 procent nästa år, uttryckligen motiverat av “higher harm” – högre skadeverkningar. Samtidigt lämnades beskattningen av hästspelet oförändrad på en effektiv nivå om cirka 25 procent, genom att skattesatsen fortsatt ligger på 15 procent och kompletteras av den lagstadgade hästavgiften på ytterligare 10 procent. Motivet var lika tydligt som politiskt modigt: hästsporten finansierar inte bara spel, utan en hel näring. Onlinekasino gör det inte. Förödande, säger någon. Skattepolitik byggd på riskbedömning och samhällsnytta, säger jag.

I Storbritannien riktas skattebördan dit där problemen är störst – till snabbrörliga onlinespel med hög risk för spelproblem och lågt, för att inte säga obefintligt, bidrag till samhället. Hästspelet betraktas däremot som del av ett bredare ekosystem: uppfödare, tränare, banor, arbetstillfällen, evenemang och ett levande kulturarv. Den brittiska staten har dragit slutsatsen att beskattar man sönder hästnäringen så biter man sig själv i svansen.

Den svenska hästnäringen omfattar omkring 350 000 hästar och nära 40 000 arbetstillfällen. Sedan spelskatten höjdes i juli 2024 står den svenska regeringen inför samma vägval som den brittiska gjort. Antingen fortsätter vi att låtsas att alla spelformer är likvärdiga – eller så beskattar vi efter faktisk risk och nytta.

För en sak vet vi: onlinekasino är statistiskt förknippat med större skadeverkningar medan hästspelet kännetecknas av betydligt lägre riskprofil. Lägg till samhällsekonomisk funktion.

Skattehöjningen har slagit hårt på hästnäringen. För ATG innebär det ett minskat bidrag till trav- och galoppsporten med 200 miljoner årligen. Pengar som direkt drabbar en näring som så väl behöver dem; inflation och höjda priser har inte undgått någon, ej heller hästägarna.

En återgång till skatt på hästspelet på 18 procent skulle stärka konsumentskyddet och få en hel näring att våga tro på framtiden igen. Att som finansiell kompensation höja skattesatsen på onlinekasino till 26 procent känns både rimligt och ansvarsfullt.

Storbritannien har förstått att spelpolitik inte låter sig skötas med slägga. Den kräver precision. Samtidigt är jag väl medveten om att regeringen ogärna arbetar med skilda skattesatser. Därför fick jag visst hopp i dag när jag fick mejl om att regeringen föreslår att höja skatten på rökbar tobak – men låta snus undantas. Motivet är uttryckligen riskbedömning.

Redan i dag beskattas alkohol olika beroende på styrka och produkttyp, och nu är samma princip på väg att införas för tobak och nikotin. Om staten själv slår fast att olika produkter inom Alkohol-, narkotika-, tobaks-, dopnings- och spelstrategin (ANTDS) innebär olika risker och därför ska beskattas olika, är det svårt att försvara att spel fortfarande behandlas som ett undantag med en enhetlig skatt.

Samtidigt ser vi att arbetet mot den olicensierade spelmarknaden ger resultat – vilket också bekräftas i ATG:s kanaliseringsrapporter – och dessutom ligger nya åtgärdsförslag redo för beslut. Med fler spelbolag i hägnet kan varken tid eller logik för en differentierad skatt vara bättre än nu.

Hasse Lord Skarplöth
vd, ATG