Gå direkt till innehåll

Nyhet —

Tusentals hormonplåster finns i Sverige – företag vågar inte informera vården av rädsla för vite

Samtidigt som bristen på östrogenplåster fortsätter finns tusentals förpackningar av utländska hormonplåster redan i lager hos svenska läkemedelsaktörer. Problemet är att företag som arbetar med licensläkemedel är försiktiga med att proaktivt informera vården om vilka alternativ som finns, eftersom informationen kan riskera att bedömas som otillåten marknadsföring. Nu har regeringen utvidgat Läkemedelsverkets uppdrag för att minska osäkerheten och skapa bättre förutsättningar för information om tillgängliga behandlingsalternativ att nå vården vid läkemedelsbrist.

Bristen på östrogenläkemedel och hormonplåster har under året fått stor uppmärksamhet. Patienter har fått söka på flera apotek, byta beredningsform eller diskutera alternativa behandlingar med sin läkare.

Samtidigt finns en mindre synlig del av problemet: läkemedlet behöver inte alltid saknas fysiskt.

Flera företag i Sverige arbetar med import och distribution av utländska läkemedel som kan bli aktuella genom licensförskrivning när ordinarie behandling inte kan tillgodoses. Hos dessa aktörer finns i dag tusentals förpackningar av utländska hormonplåster på lager på olika håll i Sverige.

AtrimusRx har exempelvis flera tusen förpackningar av utländska hormonplåster i lager.

Det betyder inte att ett utländskt hormonplåster automatiskt kan ersätta ett läkemedel som är godkänt i Sverige. Förskrivaren ansvarar alltid för den medicinska bedömningen och licensläkemedel omfattas av en särskild regulatorisk process.

Problemet uppstår tidigare:

Hur ska läkaren kunna veta att ett alternativ finns om företagen som har produkterna i lager inte vågar informera vården proaktivt om tillgängligheten – av rädsla för att informationen ska bedömas som otillåten marknadsföring och leda till vite?

Läkemedel finns – men informationen når inte alltid vården

Marknadsföring av humanläkemedel som inte är godkända för försäljning i Sverige är förbjuden. Läkemedelsverket kan inom sin tillsyn besluta om förelägganden eller förbud som kan förenas med vite.

Samtidigt har gränsen mellan kommersiell marknadsföring och saklig information om faktisk tillgänglighet vid en läkemedelsbrist upplevts som otydlig.

För företag som arbetar med licensläkemedel skapar det osäkerhet kring hur man proaktivt får informera läkare och farmaceuter om exempelvis läkemedelsnamn, substans, styrka, beredningsform, lagerstatus och leveranstid.

Konsekvensen kan bli att företag väljer att inte kommunicera informationen alls.

– Det här handlar inte om att företag ska få marknadsföra licensläkemedel. Det handlar om att läkare och farmaceuter vid en faktisk läkemedelsbrist behöver kunna få neutral och verifierbar information om vilka behandlingsalternativ som finns tillgängliga. Annars kan tusentals förpackningar stå på lager samtidigt som vården och patienterna upplever att alternativen saknas, säger Nicky Nadem, vd och sakkunnig person på AtrimusRx.

AtrimusRx har lyft problemet under flera år

AtrimusRx arbetar operativt och regulatoriskt med läkemedelsbrist, licensläkemedel och alternativa behandlingsvägar vid rest- och bristsituationer. Frågan om informationshindret har lyfts av bolaget under flera år – långt innan den nuvarande debatten om östrogenplåster.

Redan 2025 publicerade AtrimusRx debattartikeln ”Läkemedelsbrist: Vården får inte informeras om alternativ”, där bolaget beskrev behovet av en tydligare gräns mellan läkemedelsreklam och saklig information till vårdpersonal om tillgängliga alternativ vid läkemedelsbrist.

Läs debattartikeln: Läkemedelsbrist – vården får inte informeras om alternativ

När bristen på östrogenläkemedel blev allt mer påtaglig publicerade AtrimusRx även ”Kvinnor står utan hormonbehandling – trots att läkemedel finns i Sverige”. Där belystes just paradoxen att utländska hormonläkemedel kan finnas tillgängliga i Sverige samtidigt som förskrivare och patienter saknar kännedom om alternativen.

Läs debattartikeln: Kvinnor står utan hormonbehandling – trots att läkemedel finns i Sverige

AtrimusRx har därefter lyft samma problematik i dialog med bland annat socialminister Jakob Forssmed och Regeringskansliet, med konkreta erfarenheter från arbetet med läkemedelsbrist och licensläkemedel.

Regeringen utvidgar nu Läkemedelsverkets uppdrag

Den 3 september meddelade regeringen att Läkemedelsverkets pågående uppdrag om östrogenläkemedel utvidgas.

Regeringen konstaterar att dialog med bland annat regioner och läkemedelsföretag har visat att det finns behov av större tydlighet kring hur regelverket för marknadsföring och information ska tillämpas vid läkemedelsbrist.

Läkemedelsverket ska därför arbeta för att kommunicera regelverket till berörda aktörer.

Syftet är att minska osäkerheten kring hur reglerna ska tillämpas och skapa bättre förutsättningar för att information om tillgängliga behandlingsalternativ ska nå vården när det uppstår brist.

– Det är positivt att regeringen nu adresserar just informationsproblemet. Vi har under flera år försökt synliggöra att läkemedelsbrist inte alltid bara handlar om hur många förpackningar som finns. Ett alternativ kan redan finnas i Sverige, men om läkaren inte känner till det kommer det ändå inte patienten till nytta, säger Nicky Nadem.

Reglerna är inte ändrade ännu

Det utvidgade uppdraget innebär inte att företag redan nu fritt kan börja informera om licensläkemedel.

Läkemedelsverket ska nu tydliggöra och kommunicera hur det befintliga regelverket ska tillämpas. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet senast den 30 oktober 2026.

För AtrimusRx och andra företag som arbetar med licensläkemedel är kärnfrågan därför enkel:

När östrogenplåster eller andra läkemedel är restnoterade behöver vården kunna få veta vilka utländska behandlingsalternativ som faktiskt finns tillgängliga i Sverige – utan att neutral information om tillgänglighet riskerar att förväxlas med marknadsföring.

– Skyddet mot marknadsföring av icke godkända läkemedel ska självklart finnas kvar. Men vi behöver samtidigt en tydlig och rättssäker möjlighet att vid en konstaterad läkemedelsbrist förmedla saklig information om vad som finns tillgängligt. Vården ska sedan självständigt avgöra vad som är medicinskt relevant för patienten, säger Nicky Nadem.

Det är just den gränsdragningen som regeringens utvidgade uppdrag till Läkemedelsverket nu ska bidra till att göra tydligare.

Relaterade länkar

Ämnen

Kategorier

Kontakter