Nya rekommendationer för sanering av båtbottnar, men tydligare direktiv kommer att krävas

Skrovmålet, ett nationellt samverkansprojekt för en giftfri miljö som leds av Transportstyrelsen, släpper idag en efterlängtad rekommendation om hur en båtbotten ska saneras från otillåten biocidfärg.

Skrovmålet beskriver lämpliga saneringsmetoder av båtskrov och vad man behöver göra för att saneringen ska ske på ett säkert sätt. Dessa metoder är slipning, torrskrapning, blästring med sand eller kolsyra samt gelbehandling med skrapa. De skyddsåtgärder som ska vidtas är exempelvis att täcka marken under båten samt täcka in båtens sidor för att skydda mot väder och vind, använda personlig skyddsutrustning och hantera avfallet som farligt avfall. Utförs saneringen enligt rekommendationerna uppskattas att 98 % av färgpartiklar och biocider kan samlas in och omhändertas.

— Vi har många båtklubbar som har väntat på Skrovmålets rapport och det är positivt att saneringsmetoderna som utvärderats är de metoder som många båtklubbar redan använder sig av. Det är också positivt att de flesta båtklubbar redan tillämpar skyddsåtgärderna vid sanering, säger Carl Rönnow, sakkunnig miljö och hållbarhet på Svenska Båtunionen.

Skrovmålets rekommendation ger enbart svar på frågan hur en båt ska saneras, men inte när den ska saneras. Många båtklubbar har länge efterfrågat besked i denna fråga från nationella myndigheter och Svenska Båtunionen hade förväntat sig ett svar i och med Skrovmålet.

— Beslut om åtgärder för båtklubbarna och deras medlemmar kommer även fortsättningsvis att hanteras av kommunerna, vilket innebär att båtklubbarna kan komma att behandlas olika även om de verkar i samma vattenområde, säger Carl Rönnow.