Optimism och ödmjukhet i stålbranschen!

I vår förra analys, strax innan sommaren, kunde vi konstatera att stålpriserna var på väg uppåt. Detta efter en lång tid av fallande priser som accelererade kraftigt i slutet av 2015. Mycket talade då för att prisnivån skulle bibehållas på denna nivå under sommaren. Vad som skulle hända under årets andra halva var höljt i dunkel och osäkerhet.

Nu börjar bilden klarna och det vi tycker oss se är en stabilisering av priser och efterfrågan på nuvarande nivå. Detta baseras på ett antal indicier. En av dem är råvarusituationen. Efter att under lång tid ha legat på rekordlåga nivåer – som lägst 40 USD per ton i december 2015 – nådde spotpriset på sjöburen järnmalm en toppnotering på 70 USD/ton i mars 2016 för att sedan sjunka med 20 USD/ton till början av juni. Under sommaren har priset stigit och stabiliserats på en nivå runt 60 USD/ton. Analysföretaget S&P Global spår att järnmalmspriset ligger kvar där resten av 2016.
 
Priset faller under semestern
I Sverige sänkte JBF, Järnbruksförnödenheter, sitt skrotpris med 100 kronor i juli, för att sedan höja igen med samma belopp i augusti. Att skrotpriserna faller i samband med semesterperioderna för att sedan stiga när handeln kommer igång igen är normalt. Vi ser liknande trender i Europa. Noteringen för skrot på Rotterdamspot ligger visserligen fortfarande på en historiskt låg nivå, men har återhämtat sig rejält och ligger nu på 1800 SEK/ton. 

Sammantaget innebär det att den ackumulerade skrotprisförändringen från dem för 2016 ligger på plus 350 SEK/ton. Det mesta talar för att priset på skrot kommer att ligga kvar på nuvarande nivå under resten av året. Det samma borde då rimligtvis gälla för stålprodukter med skrot som råvara, främst armering, stång och balk, som följer prisutvecklingen på skrot tätt.

När det gäller priset på legeringsämnen och aluminium har vi noterat en stigande pristrend under hela sommaren, vilket bör tolkas som ett hälsotecken i industrikonjunkturen. I ett historiskt perspektiv har vi sett hur användningen av mer avancerade material, som aluminium, rostfritt och legerat, ökat på bekostnad av enklare stålsorter. Det är en trend som vi av olika anledningar inte märkt så mycket av de senaste åren, men vi ser nu hur efterfrågan på exempelvis höghållfast stål ökar även på kortare sikt.
  
Lönsamhet genom sammanslagningar
Vad kan vi då förvänta oss av stålbranschens olika aktörer, både nationella och internationella, de kommande månaderna?  

Vi vet att överkapacitet och de extremt pressade priserna i viss mån haft en självsanerande effekt på marknaden. De europeiska stålverken i allmänhet och de brittiska i synnerhet, har lidit svårt. För att möta konkurrensen från omvärlden - med subventionsstöd - har de tvingats till omfattande omstruktureringar. Många har nu nått ett läge där de är mer eller mindre olönsamma utan möjligheter att effektivisera – det vill säga reducera bemanningen – ytterligare.

Nästa steg i att ta sig an konkurrensen och förhoppningsvis skapa nödvändig lönsamhet är genom sammanslagningar. På hemmaplan har vi sett SSAB gå ihop med Rautaruukki, och på det globala planet ser vi just nu hur den indiska ståljätten Tata Steel förhandlar med tyska ThyssenKrupp om ett europeiskt stålsamarbete. Detta är ett exempel av flera. Sverige då? Ja, trots tuffa förutsättningar finns det anledning att vara optimistisk. En svagare svensk krona (den sjönk under juni och juli med knappt 3 procent i förhållande till Euron) gör å ena sidan att priset på importerade produkter stiger. Å andra sidan kan det ge exportindustrin en välbehövlig skjuts framåt.

Det mesta tyder på att vi kan förvänta oss en stabil, möjligen svagt stigande prisutveckling framöver. Det är ett välkommet trendbrott för hårt pressade stålproducenter och leverantörer som vant sig vid fallande priser. Samtidigt gäller det att vara ödmjuk. Ansvaret för att skapa ett livskraftigt industriklimat vilar på oss alla.

AV MAX FJAESTAD
Chef Produkt & Inköp
BE Group Sverige

___________________________________________________________

Artikel ur Nya Dimensioner nr 3 2016