Offentligt anställda i Europa under pandemin: redo att förändras, ta sig an nya arbetssätt och utveckla nya förmågor.

Undersökningen omfattar erfarenheter från 3 500 offentligt anställda i åtta länder som under pandemins första våg tillhandahöll kritisk sjukvård, undervisning, sociala tjänster, och ekonomiskt stöd till företag.

Stockholm – 12 november, 2020 – I en ny europeisk studie, undersöker managementkonsultfirman BearingPoint offentligt anställdas erfarenheter från att ha jobbat i frontlinjen under pandemins första våg. Studien fokuserar på fyra olika områden – nyttjande av ny teknologi, behov av kompetensutveckling, arbetsmiljö, ledning och styrning. Ett representativt urval av tjänstemän från Frankrike, Tyskland, England, Nederländerna, Italien, Sverige, Schweiz och Irland deltog i den digitala enkätstudien som genomfördes under sommaren 2020.

”Covid-19 har inneburit en mobilisering av offentliga tjänster vi aldrig tidigare varit med om. Detta för att möta invånares behov av sjukvård, sociala tjänster, utbildning och säkerhet, men även företagens behov av finansiellt stöd.” säger Andrew Montgomery, global ledare för offentlig sektor på BearingPoint. ”För ledare inom offentlig sektor i Europa kan pandemin därmed fungera som en katalysator för att påskynda och anamma nya arbetssätt och digitalisering, för att förbättra upplevelse och stöd för både tjänstemän och de invånare som de tjänar och skyddar."

Dataanalysen visar på mycket liknande upplevelser och synpunkter bland respondenterna i de olika länderna. Skillnaderna beror på svarandens demografi och i vilken sektor de arbetar.

Viktiga resultat per område:

Ett behov av att utveckla nya färdigheter: utveckla deras roller för nya arbetssätt. 

• Kompetens anges enhälligt som det viktigaste området för att förbättra kvalitet på offentliga tjänster, framför teknologi, ledarskap och arbetsmiljö. 70% av respondenterna säger att Covid-19 pandemin har påvisat vikten av kompetensutveckling; 66% anger att de kommer behöva nya färdigheter inom de kommande tre åren (siffran stiger till 75% för personer mellan 18-30 år).
• Förändringar i processer och daglig verksamhet angavs som främsta drivkraft till behovet av ny kompetens. Användning av teknologi kom på andra plats, följt av behovet att kunna utföra nya uppgifter och projekt. Detta stämmer bra överens med ett förändrat fokusfrån att följa processer och efterlevnad, till ökad problemlösning. Detta kommer att vara ett viktigt investeringsområde inom utbildning och utveckling.
• Offentligt anställda som är verksamma inom säkerhet och beredskap är de som är mest benägna att vilja ändra sin roll inom de kommande tre åren (49%), jämfört med 40% inom utbildningssektorn. 

En önskan om att teknologi skaförbättra leverans av tjänster: och stödja mer effektiva sätt för hur offentligt anställda arbetar, istället för att förändra vad de arbetar med.

• Respondenterna ser teknologi som en möjlighet och möjliggörare till att bli mer effektiva och de ser att automatisering kan spara tid från mindre värdefulla uppgifter.
• De är medvetna om den stora skillnaden mellan deras nuvarande tekniska verklighet (“ge mig bara en hyfsad dator och ett nätverk som funkar!) och möjligheterna med den allra senaste tekniken.
• Nästan 40% menar att deras IT har hindrat deras förmåga att bemöta Covid-19, ännu tydligare i gruppen personer under 40 år.

Ett behov av mer effektiv ledning och samarbete: förbättra kommunikation, planering och fokus på offentligt anställdas välbefinnande.

• För mer än två tredjedelar av respondenterna så skulle kvaliteten på servicen kunna öka med hjälp av bättre hantering av team och ledarskapskompetens.
• Offentligt anställda inom alla sektorer förväntar sig bättre kommunikation, samarbete och aktivitetsplanering men även mer hänsynstagande till deras välmående från sina ledare.

Det behövs stöd för att lyckas med hemarbete: understöd den nya hybridmodellen (digitalt/fysiskt) med nya arbetssätt och nya arbetsverktyg.

• Det oplanerade införandet av hemarbete har påvisat behovet av bättre fördelning och prioritering av uppgifter för att lyckas med digitalt samarbete. Generellt ser respondenterna positivt på hemarbete – mer än 60% menar att servicenivån kan bibehållas med en modell för hemarbete (20% tror att den kan förbättras) och mer än hälften vill fortsätta att arbeta hemifrån. För att lyckas med en hybridmodell (att delvis arbeta på kontoret och delvis hemifrån) behövs en effektiv fördelning av uppgifter och noggrann planering av aktiviteter som utförs bättre på kontoret än hemma.
• Inom utbildningssektorn är synen på hemarbete däremot mer varierande. Lärare som är vana vid sina normala roller i fysiska klassrum har behövt anpassa sig till en väldigt annorlunda modell för distansundervisning. Bara 40% av dem vill fortsätta att arbeta på distans och en liknande andel gäller för hälso- och sjukvården (där mycket av arbetet kräver att vara på plats), medan samma siffra ökar till 60% inom myndigheter. 

“Vår studie visar att offentligt anställda inte är motståndare till förändring utan att de snarare vill utveckla kompetens och nya arbetssätt,” säger Axelle Paquer, ledare för offentlig sektor inom BearingPoint i Frankrike, Belgien, Luxemburg och Afrika. “De föredrar en hybridmodell och en flexibel arbetsmiljö men inte på bekostnad av teamkänsla eller anställdas välmående. Studien visar även att upplevelsen av offentligt anställda borde vara ett viktigt nyckeltal för att utvärdera servicen och en möjliggörare för att förbättra kvalitet och effektivitet av utförda tjänster och nöjda medborgare generellt. Men för att gör detta krävs mer fokus och resurser för att förbättra upplevelsen av offenligt anställda vad gäller processhantering, arbetsmiljö, teknologi och kompetensutveckling."