Fladdermöss och människor i unik belysningsstudie

Fladdermöss är extra känsliga för belysning. Och vi människor gillar inte mörker. Finns det ett sätt att ljusplanera som passar båda? I april startar en unik studie mitt inne i Borås – där både fladdermöss och människor får säga sitt.

Det myllrar av liv utmed Viskan i centrala Borås. Men det är inte bara människor som rör sig i området – det har också dokumenterat höga naturvärden, bland annat en stor population fridlysta fladdermöss. Dagtid märker fladdermöss och människor inte av varandra, men vad händer när belysningen tänds?

Många djur- och växtarter är evolutionärt anpassade till dygnets naturliga ljusvariationer med månen som nattens enda ljuskälla, förklarar arkitekten och ljusdesignern Ulrika Wänström Lindh som är universitetslektor inom resursåtervinning och samhällsbyggnad vid Högskolan i Borås:

–Nattetid behöver vi människor ljus omkring oss för att känna oss trygga. Men när mörkret försvinner så påverkas djurlivet negativt. Fladdermöss är extra känsliga för artificiellt ljus nattetid, framförallt kallt LED-ljus, och vi vet att det kan påverka både rörelsemönster och antal.

Nytt begrepp kräver forskning

Ekologisk ljusförorening har under de senaste åren blivit ett vanligt begrepp, och i många offentliga miljöer tar man hänsyn till detta i belysningsplaneringen. Men åtgärderna följs inte alltid upp, menar Ulrika Wänström Lindh.

–Om man installerar belysning med varmare ljus och lägre ljusstyrkor för att ta hänsyn till fladdermössen så är det också viktigt att ta reda på vad som händer med människornas upplevelse och trygghet? Båda aspekterna måste undersökas, annars riskerar vi att investera i belysningslösningar som inte är tillräckligt bra för vare sig djuren eller människorna.

Drönare och ljudupptagningar

Det tvååriga forskningsprojektet Viskans mörker: Gångvägsbelysningens påverkan på djurliv och människans trygghetsupplevelse ska göra just detta. Utmed den så kallade Trollstigen kommer forskarna att jämföra effekterna av konventionell belysning, som har ett kallare ljus och högre ljusnivåer, med anpassad belysning som har varmare ljusfärg och lägre ljusnivåer.

Forskarna kommer att mäta ljuset med hjälp av drönare, inventera fladdermöss och insekter och intervjua användarna om hur de upplever tryggheten och tillgängligheten längs vägen. Fladdermössen kommer också att få säga sitt: med hjälp av ljudupptagningar och ett datorprogram anpassat för de olika arternas frekvenser kan man bilda sig en uppfattning om hur populationerna utvecklas.

–Vi vill öka kunskapen om hur ekologiskt anpassad belysning kan möjliggöra samexistens mellan människor och djur i urbana miljöer och hitta sätt att använda den kunskapen i planeringen av grönområden. Det är viktigt både för den biologiska mångfalden och för människors livskvalitet i staden, säger Ulrika Wänström Lindh.

Brett samarbete

Studien är unik i sitt upplägg och sker tvärdisciplinärt i samarbete mellan Högskolan i Borås, Borås stad och RISE. I projektgruppen deltar också zoologen och fladdermusexperten Johan Eklöf.

–Det var Borås stad som kontaktade oss och tillsammans har vi utformat en spännande projektgrupp där de olika aktörerna bidrar med sina kompetenser. Ur ett samhällsbyggnadsperspektiv har vi fått med alla viktiga kompetenser: ljusdesigner, fysiker, zoolog, ekolog, arkitekt och landskapsarkitekt. Vi har också skrivit ansökan tillsammans, berättar Ulrika Wänström Lindh som kommer att leda projektet.

Belysningsstiftelsen har beviljat drygt 900 000 kronor till studien som också finansieras ”in kind” av Borås stad.