Vad betyder ljuset på jobbet för sömnen? Internationellt prestigepris till svensk belysningsstudie

Myriam Aries, professor vid Ljushögskolan i Jönköping, har tillsammans med sitt forskarteam tilldelats SLL Leon Gaster Award 2024. Den prisbelönta studien som har finansierats av Belysningsstiftelsen kastar nytt ljus över sambandet mellan ljusexponering och sömn.

Prestigefyllda Leon Gaster Award delas ut av Executive Committee of the Society of Light and Lighting för bästa artikel om belysningstillämpningar. Årets mottagare är Myriam Aries, professor i belysningsvetenskap och Géza Fischl, universitetslektor i arkitektur vid Jönköpings tekniska högskola (JTH), Arne Lowden, docent vid Stockholms universitet och Femke Beute som är professor vid Universitetet i Sørøst-Norge. Prisutdelningen ägde nyligen rum vid Society of Light & Lightings årsstämma i London.

Hur påverkar arbetsljuset?

De får priset för två artiklar som publicerats i Journal of Lighting Research and Technology och som bygger på en omfattande studie om sambandet mellan ljusexponering och sömnkvalitet hos kontorsanställda.

I studien, som har finansierats av Bertil och Britt Svenssons stiftelse för belysningsteknik, har forskarna undersökt hur ljusförhållandena i dagens arbetsmiljöer påverkar sömnen. Man sökte även efter eventuella skillnader mellan kontors- och hemarbete samt mellan vardag och helg.

Studien genomfördes under pandemin då forskarna följde 15 kontorsanställda i deras vardag under 4-6 veckor. Deltagarna utrustades med ljusmätare på kläderna och sömnmätare nattetid. Kontoren på arbetsplatsen utrustades med närvarosensorer. Därefter jämfördes ljusexponering och sömnkvalitet vid kontorsjobb respektive hemarbete.

Viktigt för sömnkvalitén

Resultatet visar att ljusmiljön spelar en viktig roll för sömnkvalitén oavsett var arbetet utförs.

– Det kan också finnas skillnader mellan hur ljusmiljöerna på jobbet och i hemmet påverkar sömnen, särskilt om man jämför arbetsdagar med lediga dagar. Något som har blivit ännu mer relevant efter pandemin då många fortsatte att jobba hemifrån, säger Myriam Aries.

– De dagar som man jobbade hemma var ljusexponeringen lägre både på morgonen och på eftermiddagarna, något som vi förutsätter beror på att dagsljusexponeringen utomhus uteblev på vägen till och från jobbet. En större ljusexponering på morgonen bidrog till att försökspersonerna vaknade tidigare, vilket är viktigt för att upprätthålla den biologiska klockan. Intressant är att även höga ljusnivåer på kvällen resulterade i att man vaknade tidigt; något som man annars har antagit bidrar till att försena den biologiska klockan.

Ny kunskap för belysningsbranschen

Att tajma mängden ljus med rätt tidpunkt är komplicerat, konstaterar Myriam Aries.

– I vardagslivet har vi många tider att passa och utsätts för många olika ljussituationer; en komplexitet som kan vara svår att återskapa i kontrollerade miljöer. Men vi är ett steg närmare målet att förstå hur vi med rätt kontorsbelysning kan bidra till en hälsosam sömn och en bra balans mellan jobb och fritid.

Ett stort grattis från oss på Belysningsstiftelsen!