Bakgrund om syndikalisterna

BAKGRUND OM SYNDIKALISTERNA

Syndikalisterna har satt i system att via hot och trakasserier få ut pengar av företagare.

Ruben Tastas och 25 andra syndikalister dömdes av Malmö tingsrätt för egenmäktigt förfarande när de försökte att hindra gäster att gå in på en restaurang. Syndikalisterna har flera gånger lyckats hota till sig pengar av företagare. Ett exempel är rederiet Allandia (som ligger bakom Ånedinlinjen). Rederiet betalade 300 000 kronor för att slippa bråk.

Syndikalisterna inledde en blockad mot rederiet. Resenärer skrämdes bort och affärerna gick därför dåligt för rederiet. Rederiet hade kollektivavtal med facket Seko sjöfolk. Seko hade inga invändningar mot hur företaget agerat (det var en konflikt där 19 pakistanska besättningsmän var involverade).

Driftchefen på Allandia, Wolfgang Kukol säger till Sveriges Radios Ekoredaktion den 9 juni 2010 att han gjorde en kalkyl. Det skulle vara för dyrt att anlita advokater. Därför gjorde han en avvägning. Han kände sig pressad att betala 300 000 för att få tyst på syndikalisterna:

– Våra jurister kostar ju hela vägen, advokaterna som driver målet. Jag hade ju betalat ut en halv miljon till dem redan. Var skulle det sluta någonstans? Då får jag ju göra en avvägning. Kan jag få tyst på det här för annars får jag ju ändå betala 330 000 kronor, för annars får jag ju ändå betala det till advokaterna. Och under tiden har jag ett helsicke med rörelsen.

Chang Strömberg, facket Seko sjöfolk, säger att deras medlemmar kände sig hotade av syndikalisterna:

– Ja, konflikten var ganska olycklig för många av de trogna passagerarna kände sig hotade. Våra medlemmar, som fanns kvar i rederiet, det var ju alla utom 20, de kände sig också hotade.

Berns Salonger hade också kunnat betala ut de krav som ställdes på nästan en miljon kronor. Men ledningen tyckte att det är orimligt att ge efter för utpressning och har tagit fighten. Det har kostat en hel del i förlorade affärer och nu är också utdelningen av Pens Bernspris hotat på grund av syndikalisternas trakasserier och hot.

Syndikalisterna är svåra att granska. De har ett antal gånger lyckats få ut pengar av företagare, men insynen i vad som händer med pengarna är mycket liten.

Hanne Kjöller skrev på Dagens Nyheters ledarsidan i juni i år, under rubriken Syndikalisterna "Nolltaxerare och indrivare" att syndikalisterna själva bestämmer hur pengarna ska fördelas mellan arbetstagare och syndikatet: 46 procent till de uppsagda städarna och 54 procent till syndikatet. Men beloppet kan variera då beslutet fattas lokalt.

Syndikalisterna startades 1910 som en reaktion på LO:s nederlag under storstrejken året innan. Syndikalisterna har ibland främst jobbat med facklig verksamhet, ibland har det varit mer allmänpolitiska insatser.

För ett tiotal år sedan bestämde sig syndikalisterna för att återknyta och koncentrera sig på det fackliga. Det har kombinerats fler konflikter. Det har lett till att många medlemmar lämnat syndikalisterna. Nu är det cirka 5 000 medlemmar, som är mycket öppna för en tuff och militant kamp.

Arsenalen varierar, här är några exempel:

Blockad: syndikalisterna hindrar folk från att komma in till en arbetsplats/företag. När syndikalisterna använde metoden i Malmö, alla in- och utgångar spärrades, dömdes 25 blockadvakter till dagsböter för egenmäktigt förfarande.

Blockadsvärm: riktar sig mot flera lokaler mot en arbetsgivare, men också mot arbetsgivarens affärspartners.

Uthängning: medarbetare hos misshagliga arbetsgivare hängs ut på bild, Yvonne Sörensen på Berns har t ex fått hemadress och telefonnummer utlagt på nätet.

Det finns också en rad andra metoder.

I handböcker för medlemmar medger syndikalisterna ibland att de befinner sig i en gråzon och att de ibland använder rent olagliga metoder. Det är vanligt att syndikalisterna har supportrar som utför direkt kriminella handlingar i samband med konflikterna - det är något som syndikalisterna själva inte står för, men de förekommer i samband med konflikterna.

I handboken finns också bland annat detaljerade beskrivningar av hur man ska ta hand om arbetskamrater som inte gör som syndikalisterna säger. Syftet är att det ska bli riktigt otrevligt för den som inte gör som syndikalisterna vill.