Bjerking lanserar hållbarhetslöfte för landskapsarkitektur

Teknikkonsultföretaget Bjerking lanserar tjänstespecifika hållbarhetslöften för att ännu bättre kunna hjälpa sina kunder att nå sina hållbarhetsmål. Bjerkings avsikt är att hållbarhetsfrågorna ska vara integrerade i alla uppdrag senast år 2024. Nu är det elfte hållbarhetslöftet lanserat, hållbarhetslöftet för tjänsteområde landskapsarkitektur. Framtagandet av löftet har skett i en process där förankringen hos medarbetarna är central.

Likt andra samhällsbyggare har Bjerking, under ett antal år talat om vikten av hållbarhet i sin verksamhet och genomfört ett antal aktiviteter för att främja hållbarhetsarbetet. Nu tar Bjerking ytterligare steg och lanserar ett antal tjänstespecifika hållbarhetslöften som bryter ner arbetet i uppdragen på en tydlig, praktisk nivå. Nu kommer det elfte hållbarhetslöftet, löftet att hjälpa kunden att arbeta på ett hållbart sätt när det gäller landskapsarkitektur.

Arbetet med framtagandet av hållbarhetslöftena har följt Bjerkings egen metod där enhetens samtliga medarbetare i en workshop får identifiera de områden som bäst bidrar till hållbarheten.
Därefter bearbetar Bjerkings hållbarhetsstrateg och enhetens hållbarhetssamordnare materialet för att slutligen förankra dessa hos teamets medarbetare ett varv till. Nu släpper alltså Bjerking löftet för landskapsarkitektur med de hållbarhetsaspekter som landskapsarkitekterna kommer att arbeta aktivt med i sina uppdrag. Det handlar exempelvis om planering och lokalisering. Det handlar även om utformning, dimensionering, dagvattenhantering, biologisk mångfald samt drift och underhåll.

– Anpassning till klimatförändringar är centralt i vårt arbete, säger Pia Lanvin hållbarhetssamordnare och teamledare inom Landskapsarkitektur på Bjerking. Vi beaktar framtida klimatförändringar med ökade krav på t ex temperaturreglering och dagvattenhantering genom naturbaserade lösningar för en mer mångfunktionell och kostnadseffektiv utformning av våra utemiljöer. En gräsmatta kan exempelvis skifta från aktivitetsyta till översvämningszon vid skyfall, och planteringsytor kan med fördel försörjas med vatten genom ett klokt omhändertagande av nederbörd.

Bjerkings landskapsarkitekter vill skapa trygga, tillgängliga och jämlika utemiljöer som upplevs välkomnande och som uppmuntrar till aktivitet, närvaro och samvaro för människor med olika behov. Allt med hållbarhetsaspekterna i ryggen.

– Sedan finns det så mycket mer att arbeta med, även vid sidan av de globala miljömålen, fortsätter Pia. Jag tycker själv att det finns en intressant riktlinje som har tagits fram för att veta hur mycket grönska en stad och en människa behöver. Den är utformad av Cecil Konijnendijk, professor i Urban Forestry och docent på Nature Based Solutions Institute. Den kallas 3-30-300 och innebär att alla ska kunna se minst tre träd från sin bostad, skola och arbetsplats. Varje stadskvarter ska ha minst 30 procents krontäckningsgrad och alla invånare ska ha max 300 meter till ett grönområde.