Nyhet -
Sven Melanders bortgång ger perspektiv på cancervårdens utmaningar
Medmänniskan och glädjespridaren Sven Melander avlidit, efter en tids sjukdom i olika cancerformer, bland annat lymfom.
- Vi beklagar naturligtvis Svens bortgång och sänder våra varmaste omtankar och hälsningar till hans familj och andra närstående, säger Lise-lott Eriksson ordförande i Blodcancerförbundet.
För ett knappt år sedan hade Blodcancerförbundet förmånen att få använda en intervju med Svens Melander, gjord av journalisten Maria Zaitzewsky Rundgren och fotograferna Karin Törnblom/TT och W. Jåma Naina Helen/ Aftonbladet/TT. Det blev en mycket uppskattad artikel i Blodcancerförbundets medlemstidning Haema nr 2-2021.
I artikeln berättar han med sin underfundiga humor om kampen mot sjukdomen lymfom. Att han faktiskt övervann lymfomcancern och blev friskförklarad, efter några års tuff behandling med cytostatika och strålning.
Tyvärr drabbades han hösten 2021 av cancer i matstrupen, vilket han var öppen med i sociala medier. Och behandlingen av den elakartade tumören, lyckades inte utan han gick ur tiden den 31 mars 2022.
- Vi har förlorat en stor personlighet, en uppskattade komiker och programledare. Han har under flera decennier generöst delat med sig av sin positiva livssyn och humor och fått så många att skratta och må bra, säger Lise-lott Eriksson, ordförande i Blodcancerförbundet.
Blev ”sjuk” av behandlingarna
Sven Melander berättade i intervjun i Haema, att han först upptäckte en tumör i ena testikeln 2017, som visade sig vara malign. Den opererades bort men cancercellerna han sprida sig i lymfsystemet. Men Sven konstaterade ändå att: ”För egen del blev jag inte sjuk av tumören, då den upptäcktes tidigt, utan av behandlingarna.”
Han hänvisade också till den framgångsrika forskningen inom blodcancersjukdomarna och sa att: ”Det är kontraproduktivt att gå runt och tänka att jag kommer att dö av detta, när sannolikheten är mycket högre att jag kommer att bli frisk”. Och han blev också friskförklarad från lymfom.
Innovativa läkemedel måste nå patienterna
Detta ligger helt i linje med Blodcancerförbundets påverkansarbete för en ännu bättre cancervård, hävdar Lise-lott Eriksson:
- Nya innovativa behandlingar kommer på löpande band inom cancervården och inte minst blodcancerområdet, som precisionsmedicin, cell- och genterapi eller kombinationsbehandlingar. Men för att innovationerna ska komma patienterna till nytta, måste naturligtvis patienterna få tillgång till dem. Annars är det ju ingen mening att de forskas fram, påpekar Lise-lott Eriksson och fortsätter:
- Vi i Blodcancerförbundet är bekymrade över att processen för införandet av nya EU-godkända läkemedel i Sverige tar så lång tid i Sverige, jämfört med andra likvärdiga länder.
- Patienter med de allvarligaste diagnoserna har helt enkelt inte tid att vänta. Det handlar om liv och död, säger Lise-lott Eriksson.
Följer och driver på forskningen
- Tyvärr tog en annan cancersjukdom till slut Svens liv. Men flera nya behandlingar är under utveckling och kunskapen om diagnostik och olika befintliga behandlingar i kombination fortsätter, berättar Lise-lott Eriksson.
- Vi i Blodcancerförbundet både följer och driver på forskningen om maligna lymfom och andra blodcancersjukdomar. Den är framgångsrik på flera plan och leder till nya mer effektiva behandlingar.
- Vi ser att dödligheten i lymfom har minskat och lymfom kan behandlas mer effektivt med nya terapier, fortsätter Lise-lott Eriksson.
Blodcancerförbundets undersökningsfakta visar
Hon berättar om Blodcancerförbundets senaste medlemsundersökning, där 96 procent av de svarande tycker att det var viktigt att personer med blodcancer och andra maligna blodsjukdomar, får tillgång till de senaste och mest effektiva behandlingarna.
- Och hand i hand med detta går den stora önskan från förbundets medlemmar, att få möjligheten att ingå i kliniska studier.
- På så vis är ju de som får vara med i studier, också med och utvecklar vården. Hela 83 procent av de svarande medlemmarna i vår senaste medlemsundersökning vill vara med i kliniska studier, men bara 21 procent hade varit med i någon sådan. En mycket stor diskrepans och det vill vi ändra på. För tillgång till kombinationer av nya behandlingsterapier och kliniska studier är jätteviktigt för oss och alla medlemmar och andra personer med blodcancersjukdomar, säger Lise-lott Eriksson.
#Håkan Sjunnesson
Fakta lymfom från Blodcancerforbundet.se
Lymfom, också kallad Maligna (elakartade) lymfom, uppdelas i två huvudtyper: Hodgkins lymfom och non-Hodgkins lymfom. Samlingsnamnet för denna typ av cancersjukdom är (maligna) lymfom. Lymfom är en cancersjukdom som utgår från celler/vävnader/organ involverade i kroppens immunförsvar. Vanligast är att lymfkörtlar, mjälte och benmärg berörs men det är inte ovanligt att lymfom utgår från celler i hud, lever, öron- näsa- hals området, mag-tarmkanalen, centrala nervsystemet och mer sällan från andra organ.
Lymfom drabbar främst äldre människor men förekommer i alla åldrar. Cirka 2 000 personer drabbas årligen av lymfom i Sverige. Drygt 150 av dessa insjuknar i Hodgkins lymfom medan övriga nya fall utgörs av non-Hodgkins lymfom. Orsakerna till lymfom är okända. Några riskfaktorer har visats vara försvagat immunförsvar, vissa virus och bakterier, reumatisk sjukdom samt viss ärftlighet.
Vanliga symtom är förstorad lymfkörtel, förstorad mjälte, feber, nattsvettningar, viktnedgång och trötthet. Metoder för att fastställa diagnos och utbredning är vävnadsprover, blodprover, ryggmärgsprov, kroppsundersökning, lungröntgen, datortomografi (CT), ultraljud och magnetkamera. Lymfom kallas ibland även för lymfkörtelcancer just därför att det är ett samlingsnamn för tumörer som utgår från celler i lymfsystemet.
Läs Maria Zaitzewsky Rundgrens intervju med Sven Melander i Blodcancerförbundets medlemstidning Haema nr 2-2021:
Klicka på omslagsbilden här nedan:
Filmklipp om lymfom - om forskningen, behandlingar och livet med lymfom
Se några av våra informationsfilmer på Blodcancerförbundets Youtube-kanal, om forskningen och livet med lymfom:
Onkologen Hans Hagberg om lymfomforskningHans Hagberg, onkolog och docent, Akademiska sjukhuset, Uppsala berättar i denna korta intervju om att det händer väldigt mycket på behandlingssidan inom det hematologiska området. Men att det finns stora frågetecken om en helhetssyn på finansieringen av de nya mer effektiva behandlingsterapierna, som ger en mycket bättre livskvalitet. Detta eftersom de är kostsamma initialt, men i längden innebär lägre andra samhällskostnader, i form av kortare sjukskrivningar och betydligt bättre livskvalitet och god återgång till arbetsliv och ett normalhälsosamt liv.
Friidrottsstjärnan Nadja Casadei om sin lymfomdiagnosDen svenska duktiga friidrottaren Nadja Casadei drabbades av lymfom och berättar här i denna intervju om vikten att ta sina symtom på allvar för att snabbt få rätt diagnos och rätt vård, för att behandlingen ska bli så bra som möjligt.
Blodcancerförbundets ordförande Lise-lott Eriksson om forskning och opinionsbildningLise-lott Eriksson är ordförande för Blodcancerförbundet och här berättar hon om de stora framgångarna i läkemedelsforskningen inom hematologi och onkologi, som kommer att leda till ännu bättre behandlingar och överlevnad och god livskvalitet i framtiden. Och också om vikten av att gå med i en patientorganisation som Blodcancerförbundet. För ju fler vi är, desto större blir våra möjligheter att kunna påverka vårdsamhället, att patienter ska ha tillgång till kliniska studier och nya läkemedel. Hjälp oss göra skillnad, bli medlem!
Läs mer om behandlingarna mot lymfom på Blodcancerförbundets hemsida:
https://blodcancerforbundet.se/blodcancer/blodcancersjukdomar/lymfom/
