Stilikonen Svante Öquist är i år utsedd till presentatör av Årets Pelargon

Pelargoner har alltid funnits i mitt liv. Mamma älskade pelargoner och överförde sömlöst kärleken till mig. Under hela min uppväxt, i en småbrukarfamilj i Norrbotten, var det första vårtecknet alltid omplantering av hushållets pelargoner. Vi väckte dem från sin vintervila i den frostfria men svala och ljusa källaren. Startskottet på en ny säsong. Mitt eget bestånd av pelargoner består av mångåriga, några till och med uråldriga individer som jag vårdar ömt. Vi har ynnesten att bo i ett hus helt i avsaknad av heta radiatorer så de kan övervintra inomhus på ljusa men svala fönsterbänkar i såväl köket som i vår ateljé. Gör aldrig någon radikal nedklippning på hösten och bara ytterst försiktigt nu på vårvintern.

Det är en stor glädje för mig, med bakgrund i inredningsvärlden, att årets pelargon ger upprättelse till en kulör som ofta och länge varit styvmoderligt behandlad. Inser hur vacker den egentligen är och vilken primadonna den här pelargonen blir som solitär. I minst lika hög grad gör den sig också i en samplantering – blir gruppmedlemmen som sticker ut och skapar spänning. Dessutom trivs sorten lika bra utomhus som på fönsterbrädan.

Min favoritpelargon är en zonalpelargon som heter Feurisse. Så intensivt klarröd att den nästan bländar. Utöver den kan jag inte förbigå mårbackapelargon, eller sundbornpelargon, som den också kallas. Det må vara ett såväl fegt som förväntat val. Den här ljuvt blekrosa pelargonen signalerar dock hemtrevnad 2.0 – oavsett namn. Precis på det sätt som Karin Larsson bildade skola med i Lilla Hyttnäs – hennes och familjens hem i Sundborn.

4. Du ska ju presentera Årets Pelargon i år – vad betyder det för dig?

Efter att jag i bemärkelse av pelargonälskare, fört ett tämligen tillbakadraget och obemärkt liv, är det en stor ära att få "komma ut" på det här sättet.