Spridning av kränkande bilder och brottsskadeersättning

I några aktuella domstolsavgöranden har brottsoffer tilldömts skadestånd för förtal när gärningspersoner spridit kränkande bilder på webben. Om gärningspersonerna inte kan betala skadestånden riskerar brottsoffren att gå miste om ersättning eftersom Brottsoffermyndigheten inte kan betala ut ersättning för ärekränkningsbrott.

Den som utsatts för brott kan få ersättning antingen från gärningspersonen, sitt försäkringsbolag eller genom brottsskadeersättning. Brottsskadeersättning kan bara betalas ut om brottsoffret inte fått ersättning från gärningspersonen eller sitt försäkringsbolag. Det är delvis olika regler som gäller för ersättningarna. I många fall får brottsoffret ändå samma belopp i ersättning men i undantagsfall kan brottsskadeersättningen antingen bli högre eller lägre än vad domstolen dömt ut i skadestånd.    

En viktig skillnad mellan skadeståndslagen, som domstolarna tillämpar och brottsskadelagen, som Brottsoffermyndigheten tillämpar är att brottsskadeersättning inte får betalas ut vid ärekräkningsbrott. Myndigheten kan alltså inte betala ut ersättning vid t.ex. förtal.

Att en person sprider kränkande filmer eller fotografier på någon bedöms som förtal av domstolarna vilket t.ex. var fallet i det så kallade Instagram-målet. Det innebär att Brottsoffermyndigheten är förhindrade att betala ut brottsskadeersättning i dessa fall.    

Frågan om ärekränkningsbrott i framtiden ska medföra rätt till brottsskadeersättning har blivit allt mer aktuell inte minst mot bakgrund av den brottslighet som sker genom publicering på internet. Justitiedepartementet överväger därför nu om rätten till brottsskadeersättning även ska omfatta även ärekränkningsbrott.