Öppet brev till Regina Kevius

Med anledning av rivningen av Klockhuset vid Norra station har Peter Sörensen, länsombud i Svenska byggnadsvårdsföreningen, skrivit ett öppet brev till Stockholms stadsbyggnadsborgarråd Regina Kevius.

Hej Regina!

Jag som skriver dessa rader heter Peter Sörensen och är sedan ett drygt decennium engagerad och aktiv i samhällsbyggnadsfrågor, med särskilt intresse för kulturmiljöernas värden för stadens attraktivitet. Jag skriver detta som ett sk öppet brev, då jag anser att ämnet är av stort samhälleligt allmänintresse. Just detta, att kulturmiljöerna, eller det synliga bebyggda kulturarvet om man så vill, är en värdefull resurs för kommunernas utveckling, långt värdefullare än vad vi tidigare förstått, är något allt fler idag kommer till insikt om. I vårt södra grannland Danmark gjordes nyligen en stor studie bland företagare och medborgare som tydligt visade på dessa värden. Jag tror att du skulle finna de slutsatser man kom fram till mycket intressanta. Jag har därför översatt dem åt dig och sammanfattar dem nedan. Efter dem följer en stilla vädjan som jag hoppas du kan hörsamma. Men läs gärna sammanfattningen först.

Kulturarvet skapar lokal utveckling
Ett ökat fokus på kulturarvet kan stärka utvecklingen inom turism, bostadsmarknad, handel och företagsliv. Dessutom bidrar det med upplevelser till medborgarna. Utmaningen för kommunerna är att till fullo dra nytta av kulturmiljöerna, för att på så vis få dem att på bästa möjliga sätt bidra till kommunernas kulturella, sociala och ekonomiska utveckling.

Kulturarvet attraherar nya medborgare
Kulturarvet visar sig spela en väsentlig roll när vi väljer var vi vill bosätta oss. Historiskt har fokus tidigare legat på ett levande kultur- och fritidsliv, men insikten om att en stark lokal profil kring kulturarvet i framtiden kan bidra till att skapa de dynamiska och spännande städer och kulturmiljöer som attraherar attraktiva medborgare och verksamheter, växer nu allt mer.

Kulturarvet bidrar till ett levande affärsliv
En attraktiv kulturmiljö med tonvikt på kulturarv attraherar högutbildad arbetskraft och innovativa verksamheter, som med ljus och lykta söker efter intressanta och spännande miljöer att verka i. Kreativa människor söker sig, visar det sig, i allt högre grad till kreativa miljöer, och i gengäld bidrar de till kommunens fortsatta kulturella och entreprenöriella utveckling.

Kulturarvet lockar turister
Människor uppsöker i hög grad just kulturarv, när de beger sig på utflykter eller resor inom landet. Ett ökat fokus på kulturarv ger därför kommunen förbättrade möjligheter att utveckla turismen som affärsområde. Ett område som växer allt mer för varje år som går.

Medborgarna vill ha en aktiv kulturmiljöpolitik
Medborgare och företagare uttrycker en tydlig önskan om att kommunerna ska göra aktiva insatser för att bevara och utveckla kulturarvet. De vill att kulturarvet ska vara ett centralt element i utvecklingen av den lokala stadsmiljön.

Kulturarvet ger identitet
Kulturarvet bidrar till att göra vår gemensamma historia begriplig, och ger individen en ökad insikt om identitet och ursprung. Det är en kvalitet i sig att att kunna möta kulturarvet i det dagliga livet. Kulturarvet bygger broar som sammanlänkar dåtiden med nutid och framtid och är identitetsskapande både för medborgare och företag. Genom att stärka kulturarvet kan man bidra till en ökad känsla av samhörighet, trivsel och profilering, och därmed öka kommunens möjligheter att attrahera attraktiva medborgare, turister och affärsliv.

För många av oss som intresserar oss för stadsutveckling känns dessa insikter ganska naturliga. Tyvärr lever många dock ännu kvar i det förflutna. Ett förflutet där man med ena handen pratar om att man vill verka för en utveckling av en attraktiv, levande blandstad medan man med den andra närmast slentrianmässigt fortsätter godkänna rivningar och därigenom medverkar till att stadsmiljön utarmas på kulturmiljöer och konkurrenskraft. Genom ett sådant agerande grusar man, på grund av bristande insikt eller okunskap, istället det man säger sig vilja åstadkomma. Den typen av "stadsutvecklare" behöver staden knappast fler av.

Jag skulle så avslutningsvis vilja be dig att överväga om det finns möjligheter att i sjunde timmen rädda expeditionshuset till Norra Station, som ännu står intakt och välhållet. Jag tror, mot bakgrund av undersökningen ovan och egna studier och erfarenheter på området, att denna fastighet skulle kunna spela en viktigt roll som identitetsbärare i den nya stadsdel som nu växer fram. En stadsdel som annars riskerar att bli helt berövad sin koppling i tid och rum. Som en eller annan typ av offentlig lokal, kanske en kombination av verksamheter - restaurang, butik, galleri - skulle den kunna tjäna som budskapsbärare om den roll som stadsdelen tidigare spelade och om de människor som här verkade. Sådana koncept blommar idag upp på allt fler ställen i just denna typ av miljöer, och attraherar stora mängder besökare. 

Fastigheten ser idag skamfilad och för ett otränat öga illa medfaren ut. Men i händerna på en lämplig visionär entreprenör skulle den lätt kunna förvandlas till en pärla och ett spännande inslag i stadsmiljön. Enligt uppgift innehåller fastigheten redan idag en restauranglokal samt har en spännande och rikt detaljerad arkitektur. Förutsättningarna synes således redan vara goda. Kanske finns det ännu tid att tänka om?

Med dessa ord vill jag önska dig fortsatt lycka till i ditt arbete med att utveckla Stockholm. Något jag förstått att du är djupt personligt engagerad i. 

Länk till den danska studien i sin helhet hittar du här.

Stadsmiljöhälsningar,

Peter Sörensen
Länsombud i Svenska Byggnadsvårdsföreningen - http://www.byggnadsvard.se
Byggnadsingenjör, civilekonom och egen företagare
Utnämnd till Årets Svenska Byggnadsvårdare 2009
Diplomerad för God Byggnadsvård i Värmland 2012

PS. Om du är intresserad så sänder jag dig gärna länkar till såväl nationell som internationell utveckling och forskning på området. De pekar alla i samma riktning och utvecklingen på området går starkt framåt. De senaste decennierna har ett onyanserat stadsbyggande resulterat i ett identitetsutslätande som resulterat i framväxandet av uttrycket "clone cities", dvs städer som ser till förvillelse likadana ut. Allt fler orter förstår idag därför vikten av att bevara och utveckla sin identitet och särart. Att brevet är öppet innebär att jag även publicerat det på flera andra medier, bland annat den rikstäckande tidningen Gård & Torps hemsida samt Svenska Byggnadsvårdsföreningens blogg. Jag har också skickat det för kännedom till ledande mediakanaler. Saken är, som sagt, av stort allmänintresse. DS