Skip to main content

Han lyfter Sveriges nya forskningssatellit

Pressmeddelande   •   Jul 09, 2019 07:00 CEST

Arvid Hammar i labbet för optiktester. Foto: Rymdstyrelsen

Det är den första svenska forskningssatelliten på 18 år. Nästa år skjuts satelliten Mats upp från Vostochny Cosmodrome i Ryssland. Huvudinstrumentet ombord är baserat på en ny typ av teleskop som är utvecklat i Göteborg och beskrivs i en avhandling av Arvid Hammar.

Mats är en helsvensk satellit som har utvecklats i ett samarbete mellan forskare på Stockholms universitet, Chalmers och KTH. Från sin omloppsbana på 600 kilometers höjd kommer Mats användas för att studera så kallade gravitationsvågor i atmosfären (inte desamma som Einstein förutsåg) genom att detektera formationer i moln i mesosfären på 70-110 kilometers höjd. 

I likhet med vågor i havet ger gravitationsvågor i atmosfären upphov till storskalig cirkulation. De är viktiga att studera för att förbättra nuvarande klimatmodeller och bättre förstå atmosfären som helhet. 

För att göra mätningar på gravitationsvågor kommer Mats detektera UV-ljus från nattlysande moln och infrarött ljus från syremolekyler med hjälp av sex separata bildsensorer.

Eftersom själva satelliten är relativt kompakt och lätt – den väger totalt 50 kilo och är ungefär lika stor som en vanlig diskmaskin – kan endast ett teleskop användas för att avbilda atmosfären på de sex bildsensorerna. För att uppfylla de vetenskapliga målen måste Mats dessutom kunna upptäcka gravitationsvågor över ett synfält på 250 kilometer i atmosfären samtidigt som störsignaler – ströljus från exempelvis solen, och ljus från städer – effektivt stängs ute. 

– Att kombinera dessa krav i ett enda instrument är en mycket stor utmaning, som var drivande för utvecklingen av Mats teleskop, vilket är det huvudsakliga fokuset i min avhandling, säger Arvid Hammar.

Arvid Hammar är nyligen disputerad industridoktorand som har arbetat på Omnisys Instruments och på institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap, MC2, på Chalmers. Han har ingått i ett team från Göteborg som har utvecklat och byggt de vetenskapliga instrumenten på Mats, Sveriges nya satellit för atmosfärsforskning. 

Själva teleskopet är ett så kallat off-axisteleskop och är det första i sin typ som utnyttjar en ny designmetod. Utvecklingen av instrumenten har gjorts på kort tid och med små resurser, vilket har varit en utmaning för Arvid Hammar och hans kollegor på Omnisys Instruments. 

– Det var därför av stort värde att kunna samarbeta med professor Soojong Pak och hans grupp från Kyung Hee University i Sydkorea, med mångårig erfarenhet av den nya teleskopteknologin som nu för första gången alltså används i en skarp tillämpning, säger Arvid Hammar.

Förutom design har utvecklingen av Mats även inneburit omfattande tester för att kunna garantera ett fungerande instrument i den utmanande miljö som rymden innebär. Optiken har testats i ett nybyggt labb för optiktester som Arvid Hammar har satt upp och ansvarat för som en del i sitt arbete. 

I ungefär två års tid kommer Mats användas för att studera den övre delen av atmosfären. Den data som produceras kommer att användas av forskare över hela världen. Uppskjutningen är planerad till 2020 då flera satelliter skickas upp samtidigt från samma raket, bland annat en större kanadensisk satellit. 

Arvid Hammar försvarade sina forskningsrön kring Mats-teleskopet i sin avhandling "Optics for Observation Instruments" den 12 april. Avhandlingen beskriver även optiska instrument till ytterligare två rymdprojekt. Professor Jan Stake har varit Arvids huvudhandledare tillsammans med Anders Emrich, teknisk chef på Omnisys.

Läs mer om hur instrumenten på Mats har tagits fram i en längre text på Chalmers.se

Kontakt:
Arvid Hammar, Optical Engineer, Fingerprint Cards, 0722-254505, arvid.s.hammar@gmail.com


Satelliten Mats – den första svenska som skjuts upp på nästan 20 år
Uppskjutningen av Mats är planerad till 2020. Senast Sverige skickade upp en satellit var Odin 2001. Under sina 18 år i omloppsbana har den tillryggalagt närmare 100 000 varv runt jorden, men även Odin förväntades till en början bara kunna användas i två år. 

Vetenskaplig initiativtagare till Mats är Meteorologiska institutionen (MISU) på Stockholms universitet. Förutom institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap, MC2, har forskare på institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap på Chalmers, och avdelningen för rymd- och plasmafysik,SPP, på Kungliga Tekniska högskolan bidragit till projektet. Satelliten har utvecklats av OHB Sweden AB i samarbete med ÅAC Microtec medan instrumentet till största delen utvecklats av Omnisys Instruments AB i Arvid Hammars doktorandprojekt. Satsningen finansieras av Rymdstyrelsen.

Läs vidare på Rymdstyrelsens sajt om: Mats – Sveriges nya forskningssatellit

Se filmer om Mats på Youtube

Följ Mats på Twitter


Mer om Omnisys
Omnisys Instruments AB utvecklar och tillverkar mätinstrument för avancerade forskningsprojekt inom satellitbaserad forskning och radioastronomi. Instrumenten byggs från grunden och innefattar teknik från många olika områden som mikrovågsteknik, elektronik, mekanik, optik och mjukvara.
www.omnisys.se

_______________________

Chalmers tekniska högskola i Göteborg forskar och utbildar inom teknik och naturvetenskap på hög internationell nivå. Universitetet har 3 100 anställda, 10 000 studenter och utbildar ingenjörer, arkitekter och sjöbefäl.

Med vetenskaplig excellens som grund utvecklar Chalmers kompetens och tekniska lösningar för en hållbar värld. Genom globalt engagemang och entreprenörsanda skapar vi innovationskraft, i nära samarbete med övriga samhället. EU:s största forskningsinitiativ – Graphene Flagship – leds av Chalmers, liksom bygget av en svensk kvantdator.

Chalmers grundades 1829 och har än idag samma motto: Avancez – framåt.