Teknikförbättringar kan ta jordbruket halva vägen till klimatmålen

Utsläppen av växthusgaser från svensk matkonsumtion måste minska kraftigt om vi ska uppnå EUs klimatmål. Detta visar en studie från Chalmers och Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SP. Utsläppen från mat och jordbruk står för ungefär 25 procent av de totala växthusgasutsläppen, och för att nå klimatmålen måste dessa minska med omkring tre fjärdedelar till år 2050.

Forskarna från Chalmers och SP har studerat olika alternativ för att minska utsläppen tillräckligt. Förutom minskad konsumtion av nötkött och mjölkprodukter är effektivare produktion och förbättrad teknik avgörande. I gynnsamma fall skulle utsläppen sammantaget kunna halveras genom olika åtgärder i produktionen.

– Täckning av stallgödselbrunnar, till exempel, skulle nästan kunna eliminera utsläppen från dessa brunnar, säger David Bryngelsson, en av forskarna bakom studien. Och utsläppen från produktion av handelsgödsel kan halveras om fabrikerna använder den senaste tekniken. Men för att driva fram sådan klimatsmart teknik krävs en mycket ambitiösare klimatpolitik för jordbruket än idag.

Enligt forskarna är de tekniska möjligheterna sämre för utsläppen från nötdjur, som är en av de största utsläppskällorna. Därför kommer minskad konsumtion av nötkött troligen vara nödvändigt om klimatmålen ska nås.

– Men vi måste inte alls ge upp köttätande helt och hållet, säger Stefan Wirsenius, medförfattare till studien. Fläskkött och framför allt kyckling orsakar ganska låga utsläpp, motsvarande 10 till 30 kilo koldioxid per kilo protein, medan nötköttets utsläpp är hela 200 kilo per kilo protein. Vi kan därför fortsätta att äta kyckling och fläskkött i stor omfattning, förutsatt att vi samtidigt drar ner på nötköttet.

Att ost- och andra mjölkprodukter är ett klimatproblem är en annan slutsats som dras i studien.

– Svenskars konsumtion av ost och andra mjölkprodukter är bland den högsta i världen, och orsakar mer än dubbelt så stor klimatpåverkan jämfört med vår griskött- och kycklingkonsumtion, säger Stefan Wirsenius. Om vi ersatte en del av mjölkprodukterna med vegetabiliska alternativ, till exempel havredryck, skulle det bli lättare att nå klimatmålen.

Forskarna har även studerat hur mycket minskat matsvinn kan bidra till minskade utsläpp. Något oväntat visar det sig vara lite:

– Även om det är bra för klimatet att slänga mindre mat så är effekten mycket liten jämfört med vad som krävs för att nå klimatmålen, säger David Bryngelsson. Minskat matsvinn kan inte minska utsläppen med mer än fem till tio procent. Teknikförbättringar och minskad nötkötts- och mjölkkonsumtion är mycket viktigare.

Resultaten redovisas i artikeln How can the EU climate targets be met? A combined analysis of technological and demand-side changes in food and agriculture som publicerats i tidskriften Food Policy. Artikeln är skriven av David Bryngelsson, Stefan Wirsenius, Fredrik Hedenus, och Ulf Sonesson.

Bildtext: Varje kloss motsvarar 10 kilo koldioxid per kilo protein, alltså 200 kilo för nötkött, 30 för fläsk och 10 för kyckling. Foto: Christian Löwhagen

För mer information, kontakta:
David Bryngelsson, 0704-40 21 25, david.bryngelsson@chalmers.se