Säker digitalisering undviker framtida skattehöjningar

Sverige kan vara ett föregångsland inom säker offentlig digitalisering. Vi har alla de yttre förutsättningar som krävs. Vi räknas med rätta som ett av världens mest uppkopplade och IT-mogna länder, här finns några av världens mest kända och framgångsrika digitala företag och en kokande startup-marknad.

Dock tappar svensk offentlig sektor på digitaliseringsområdet, om man jämför oss med andra länder.

För om vi inte ändrar arbetssätt och befolkningsutvecklingen fortsätter som förväntat, kommer vi enligt SKL, att behöva öka skatten avsevärt för kommuner och landsting, som idag ligger på cirka 30% i genomsnitt, till så mycket som 43% fram till 2035.

Om man inte tycker skattehöjningen är rätt väg finns det bara två motmedel – rusta ner det sociala skyddsnätet och sänka ambitionerna för samhällets tjänster, eller hitta nya effektivare sätt att bedriva den på.

Det har talats i många år om vilka möjligheter digitaliseringen innebär för samhällsservice, och storslagna visioner om vad man vill åstadkomma men det börjar med ett steg i taget. Bland städer som som strävar efter att vara smartast hamnar fokus i diskussionen ofta långt fram i tiden, med årtal som 2030 eller 2040. Det skapar förstås spännande och fantasiväckande bilder, som 100% förarlös kollektivtrafik, där gatubelysningen – och bredbandstäckningen – hanteras av uppkopplade nanobotar, där läromedlen i skolan är helt digitaliserade och anpassade efter den enskilde eleven och där kvaliteten i vård och omsorg förstärks via hjälpmedel som Big Data-analys och robotar.

För att uppnå denna långsiktiga vision är det nödvändigt att inte fastna i de stora och mer avlägsna koncepten utan direkt börja med att säker digitalisering, här och nu. Det finns enorma värden att låsa upp redan med dagens teknologi. Ett konkret exempel: Stockholms stad har infört smart sophantering, med papperskorgar som både kan packa skräpet, men också skicka en signal när det är dags att tömma. De har nyligen fått priset som årets Digitalsieringskommun för bland annat arbetet med just smarta papperskorgar. Det har lett till att man har kunnat minska tömningarna med 70 %, vilket sparar både tid och klimatpåverkan.

Precis som i exemplet med Stockholms stad är det viktigt att vi fokuserar just på det vi redan kan implementera som delmål mot de större mer genomgripande visionerna.

En undersökning som McKinsey har genomfört, och som presenterades i samarbete med Cisco på konferensen Digigov, tar fasta på vad som skulle kunna åstadkommas här, idag, med den teknologi och de lösningar som finns tillgängliga nu. Den rapporten har hittat möjliga besparingar på 290 miljarder kronor per år från år 2025, bara genom att introducera och tillämpa dagens teknik. Med de besparingarna finns det utrymme att skapa hundratusentals nya arbetstillfällen i offentlig sektor – som kan fokusera på de arbetsuppgifter där det mänskliga inslaget är viktigt. För jobben kommer inte att försvinna pga automatisering – bara få en annan, och för de flesta mer positiv, inriktning, där våra arbetsuppgifter handlar mer om det empatiska och kreativa än det mekaniska.

Vissa av lösningarna har börjat tas i bruk idag med goda resultat men fortfarande krävs kraftfulla och omfattande åtgärder för att investera i plattformar, infrastruktur och kompetensutveckling.

Med ökade möjligheter och ett mer uppkopplat samhälle kommer också en ökad hotbild i form utav cyberhot, som till exempel ransomware som på kort tid kan haverera viktig infrastruktur. Att sätta säkerheten i första rummet är själva grundförutsättningen för att lyckas med digitaliseringen.

Nu är det upp till oss, tillsammans att förverkliga den enorma potentialen med säker offentlig digitalisering. Jag är övertygad om att vi har en mycket spännande tid framför oss. Nu är det dags att lägga i nästa växel på Sveriges resa mot säker digitalisering.

Per Samuelsson, Managing Director Cisco Sverige