Skandinaviens konkursår 2025: tre länder – tre olika verkligheter

Konkursåret 2025 visar en splittrad bild av det skandinaviska näringslivet. Trots tecken på stabilisering skiljer sig utvecklingen tydligt mellan Sverige, Norge och Danmark – särskilt mellan branscher och i konkursutsatthet. Samtidigt minskar andelen företag som försätts i konkurs i samtliga tre länder jämfört med året innan.

Danmark sticker ut – högst konkursandel

Danmark uppvisar det mest ansträngda konkursläget. Under 2025 gick totalt 5 669 danska aktiebolag i konkurs, en ökning med fem procent jämfört med 2024. Med 1,52 procent av företagsstocken i konkurs har Danmark den högsta konkursandelen i Skandinavien.

Utvecklingen blev särskilt tydlig mot slutet av året. I december ökade konkurserna med hela 29 procent – en signal om ett fortsatt hårt tryck på näringslivet. Bygg- och anläggningssektorn samt handeln hör till de mest utsatta branscherna.

– Vi har sett en stigning i konkurser genom hela året, särskilt mot slutet. Det vittnar om ett fortsatt tryck på företagen – även om vissa makroekonomiska indikatorer pekar i en mer positiv riktning, säger Morten Kofoed-Larsen, Country Manager på Creditsafe Danmark.

Konkursökningarna är inte längre koncentrerade till Köpenhamnsområdet. Flera regioner, däribland Själland och Nordjylland, visar kraftiga uppgångar, och även Grönland sticker ut procentuellt – ett tecken på hur sårbara mindre marknader är vid snabba ekonomiska förändringar.

Färre norska konkurser – men en ny krisbransch

På ytan blev 2025 ett ljusare år för Norge. Antalet konkurser minskade med fyra procent till 3 694 norska aktiebolag, och konkursandelen landade på 0,90 procent – lägst i Skandinavien. Bygg- och anläggningsbranschen, som tidigare drabbats hårt, bidrog till nedgången efter att de största konkurstopparna redan passerats under 2024.

Men bakom den positiva helhetsbilden växer en ny oro. Fastighetssektorn seglade upp som årets tydligaste krisbransch, med en konkursökning på hela 67 procent. Under hösten noterades närmast explosionsartade ökningar – effekter av en långvarigt stillastående fastighetsmarknad i kombination med efterverkningar från byggsektorns problem.

– Det är positivt med en nedgång, men vi ska vara försiktiga med att dra för långtgående slutsatser. Fastighetsbranschen har seglat upp som en ny krisbransch, och effekterna från bygg- och anläggningssektorn sprider sig nu vidare, säger Per Fjærestad, Country Manager på Creditsafe Norge.

Rekordnivåer i Sverige – men också stabilisering

Sverige fortsätter att ha de högsta absoluta konkurstalen. Under 2025 gick 10158 aktiebolag i konkurs, ett rekordår sett till antalet men i princip oförändrat från året innan. Samtidigt syns flera stabiliserande signaler.

Andelen företag som gick i konkurs sjönk till 1,26 procent, jämfört med 1,30 procent under 2024. Det tyder på att konkursutsattheten minskar, trots fortsatt höga nivåer. Parallellt ökade nyföretagandet med 11 procent, vilket stärker bilden av en ekonomi på väg in i en återhämtningsfas.

– Den kraftiga ökning vi sett de senaste åren har nu planat ut. Även om många företag fortsatt är pressade ser vi flera tecken på en gradvis stabilisering och en försiktig optimism inför 2026, säger Henrik Jacobsson, VD på Creditsafe Sverige.

Branschmässigt var åkerier, detaljhandel och bilhandel hårdast drabbade under året. Byggsektorn stod visserligen för flest konkurser i antal, men noterade samtidigt en minskning jämfört med 2024. Även industrin visade tydliga förbättringar. En fortsatt osäkerhetsfaktor är dock effekterna av tidigare skatteanstånd, som fortfarande belastar många företag och väntas påverka utvecklingen även under 2026.

Konkursutveckling i Skandinavien 2025:

• Danmark: +5 procent mot 2024 (1,52% konkursutsatthet)
  Fortsatt stigande konkurser och högst andel företag i konkurs
• Norge: -4 procent mot 2024 (0,90% konkursutsatthet)
  Tydlig nedgång och lägst konkursandel i Skandinavien
• Sverige: Oförändrat mot 2024 (1,26% konkursutsatthet)
  Stabilisering på höga nivåer och svagt minskande konkursandel

Gemensamt för alla tre länder är att bygg, fastighet och handel fortsätter att spela en avgörande roll i konkursutveckligen – antingen som bromskloss eller som potentiell vändpunkt. Skillnaderna visar samtidigt hur nationella marknadsförutsättningar, skuldsättning och efterverkningar av tidigare krisår formar konkursbilden på olika sätt.

2026: försiktig optimism

Inför 2026 finns tecken på förbättring. Om det globala omvärldsläget, räntor, investeringar och hushållens konsumtion utvecklas positivt kan konkurskurvorna fortsätta nedåt. Skandinavien är på väg mot stabilare tider – men återhämtningen sker i olika takt och med nya risker i fokus.