AI-strategin kan bli kommunernas väg till verklig samhällsnytta

I regeringens AI-strategi pekas offentlig sektor ut som en motor för samhällsnytta, effektivitet och innovation. Här har kommunerna en nyckelroll. För att det ska lyckas är det centralt att människorna står i centrum: kompetensutvecklingen framåt gäller lika mycket nya arbetssätt som ny teknik. Här är förändringsledning en avgörande faktor för framgång.

Under våren har regeringens AI-strategi presenterats och diskuterats. Den har målet att Sverige ska vara bland de tio främsta AI-nationerna i världen. I Ekots Lördagsintervju häromveckan underströk civilminister Erik Slottner hur viktigt det är att AI används hållbart för att tjäna samhället på bästa sätt. Extra viktigt blir detta inom välfärd och offentlig förvaltning, så att mer av kommuners begränsade resurser kan läggas på kärnverksamheten. Redan i dag finns exempel på hur AI och datadriven verksamhet kan stärka kommunala uppdrag. Rätt använd kan AI frigöra tid, höja kvaliteten och bidra till en mer likvärdig välfärd.

Det är mycket som pekar åt rätt håll, strategin är bra och kommunernas ambitioner är höga. Men tekniken i sig löser inga problem. En stor risk just nu är inte att kommunerna implementerar för lite AI – utan att den införs utan tillräcklig förändringsledning. Att AI inte används på rätt sätt som ger den verkliga samhällsnyttan och medborgarna snabb, bra och rättssäker service.

För när AI introduceras i kommunal verksamhet förändras arbetssätt, roller och ansvar. Handläggare får nya beslutsstöd, chefer behöver fatta beslut baserat på data snarare än magkänsla, och organisationer måste lita på – och förstå – de system som används. Skepsis mot teknik inom kommunal verksamhet kan vara begriplig: föråldrade system, bristande datakompatibilitet och dubbelregistreringar kostar tid och pengar. Utan rätt förutsättningar för chefer och medarbetare riskerar AI‑satsningar att stanna vid pilotprojekt, skapa motstånd eller i värsta fall minska tilliten.

För att kommuner ska få verklig nytta av AI krävs därför mer än teknikupphandlingar och strategidokument. Några avgörande saker är:

• Tydligt ledarskap som kopplar AI till verksamhetsmål och samhällsnytta
• Systematisk förändringsledning där medarbetare involveras tidigt
• Kompetensutveckling som gör AI begripligt, relevant och användbart i vardagen för både ledare och medarbetare
• Tillitsfull styrning, där AI ses som stöd – inte ersättning – för professionella bedömningar

Regeringens AI‑strategi ger viktiga ramar för säker, etisk och datadriven utveckling i offentlig sektor. Den pekar också åt rätt håll: samhällsnytta före teknikhype. Att civilministern lyfter fram offentlig förvaltning som en avgörande faktor för att Sverige ska nå målet att vara bland de tio främsta AI-nationerna i världen är positivt. Nu behöver kommunerna ta nästa steg: att omsätta strategin i praktiken, med människan i centrum.

För utan medarbetare som förstår, kan och vill arbeta datadrivet missar vi de positiva effekterna. Då riskerar AI att bli ännu en teknik som lovade mycket – men levererade för lite. Vi alla behöver AI som ett tryggt vardagsverktyg som stärker välfärden, tilliten och samhällsekonomin. Först då har vi möjlighet att bli bäst i världen på AI i offentlig sektor.

Lina Björk, Projekt- och förändringsledare CRMK, grundare av nätverket Power Platform i offentlig sektor

Kathrine Hogseth, vd CRMK