Så kan det offentliga undvika fler IT‑haverier

Regeringens haveriutredning av journalsystemen visar att problemen inte är enstaka misstag – utan ett systemfel i hur offentlig sektor upphandlar och driver IT‑projekt. Lösningen kräver mer än skärpt ansvar.

Regeringen har nyligen tillsatt en haveriutredning efter flera uppmärksammade IT‑projekt som havererat trots miljardinvesteringar. Det är välkommet.

Journalsystemet Cosmic är det senaste exemplet – nu föremål för skarp kritik och statlig granskning efter larm om allvarliga brister i vården. Dessförinnan lades Skolverkets digitala provplattform ned efter åtta års arbete och hundratals miljoner kronor – utan resultat. Och tidigare kostade Stockholms skolplattform över en miljard kronor trots omfattande kritik från användarna. Det som ofta beskrivs som enskilda misslyckanden är i själva verket ett systemfel.

Samtidigt som regeringen vill förstå varför projekten misslyckas har man också drivit på för skärpt tjänstemannaansvar. Riksdagen har nu beslutat om ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar där lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2026. Syftet är gott: att komma åt korruption, tjänstefel och maktmissbruk. Men reformen rymmer också en risk. Om ansvaret skärps utan bättre stöd ökar risken för försiktighet – att beslut skjuts upp eller uteblir av rädsla för konsekvenser.

Reformerna adresserar två sidor av samma problem – men riskerar att missa varandra.

I dag saknas ofta tillräcklig beställarkompetens i stora IT‑projekt. Upphandlingarna blir omfattande och rigida, där låga ingångspriser ofta följs av dyra slutnotor. Resultatet blir system som är svåra att använda eller inte stödjer verksamheten.

Problemet är hur systemen byggs och besluten fattas. I dag ska hela projekt definieras och finansieras från start. Det leder till stora satsningar där slutresultatet är svårt att överblicka – särskilt i en tid då teknikutvecklingen går snabbt. Alternativet är välkänt men används för sällan. I stället för att försöka “äta hela elefanten i en tugga” bör offentlig sektor arbeta stegvis och agilt: testa i liten skala, utvärdera och skala upp. Det minskar riskerna och förbättrar hushållningen med skattemedel. Men det kräver förändringar i styrning och beslutsfattande.

Här möter vi kärnfrågan i det utökade tjänstemannaansvaret. Om ansvar ska skärpas måste också förmågan att fatta beslut stärkas. Annars riskerar ansvaret att bli en hämsko. Dessutom behöver ansvarsfördelningen breddas. Det är inte bara felaktiga beslut som skadar verksamheten – utan också uteblivna. När projekt drar ut på tiden uppstår kostnader även utan beslut. Ett modernt tjänstemannaansvar bör därför också omfatta underlåtenhet att agera.

Det som nu behövs är ett tydligt nästa steg: