Nytt organoid-labb gör det möjligt att odla fram ”avatarer” av mänskliga organ

Danderyds sjukhus och Karolinska institutet har startat ett nytt laboratorium för organoidforskning på Danderyds sjukhus. Här används vuxna stamceller för att skapa mini-organ som efterliknar mänskliga organ.

Organoider är små, självorganiserande mini-organ som skapas från vuxna stamceller direkt från en patients egen vävnad, till exempel från näsa, lunga eller tarm. –

Organoider speglar den specifika individens biologi. Genom att odla fram exempelvis näsvävnad kan vi i laboratoriet studera hur just den personens vävnad reagerar på en infektion eller på en viss behandling, säger Charlotte Thålin, adjungerad professor vid Karolinska Institutet, institutionen för kliniska vetenskaper Danderyds sjukhus (KI DS) och överläkare på Danderyds sjukhus.

Denna forskning öppnar nya möjligheter för utvecklingen av mer träffsäkra och skräddarsydda behandlingar.

– Att vi nu har byggt upp och kan använda denna världsledande teknik på Danderyds sjukhus, nära patienterna, är ett viktigt steg mot mer precisionsmedicin i praktiken, säger Charlotte Thålin.

Hans Clevers, professor i molekylärgenetik vid universitetet i Utrecht, en av världens mest inflytelserika forskare inom stamcellsbiologi och den första att odla fram organoider, föreläste vid Danderyds sjukhus i samband med invigningen av labbet.
Han berättade då om denna nya teknik som har revolutionerat hur forskarna kan närma sig mänsklig biologi och hur dessa ”avatarer” öppnar för helt nya möjligheter inom flera olika sjukdomar.

Snabbare att översätta forskning till klinisk nytta
På Karolinska Institutet finns redan flera organoidmodeller, men dessa bygger på så kallade iPSC-celler (inducerade pluripotenta stamceller). Dessa stamceller är mycket värdefulla, men de måste först programmeras om till ett embryoliknande stadium och sedan “styras” tillbaka till en viss vävnadstyp. Vuxna stamcellsorganoider fungerar annorlunda:

• De kommer direkt från den vävnad man vill studera (till exempel luftvägsepitel).
• De är redan “specialiserade” och behöver inte programmeras om.
• De behåller vävnadens naturliga struktur, funktion och mognad.
• De speglar bättre hur en vuxen människas organ faktiskt fungerar.

– Med hjälp av organoiderna går det att studera hur sjukdomar påverkar mänsklig vävnad i realtid. Det är också både snabbare och billigare att odla fram organoider eftersom de inte behöver programmeras om. Dessutom blir försök på djur överflödiga, säger Charlotte Thålin.

Det nya organoidlabbet är en del av Kliniskt Forskningscentrum (KFC), som är en stödfunktion för kliniska studier vid Danderyds sjukhus och Institutionen för kliniska vetenskaper (KI DS).

Om forskningen på Danderyds sjukhus

Danderyds sjukhus bedriver forskning inom de stora folksjukdomarna och inom våra åtta verksamhetsområden med universitetssjukvård.

Det stora patientunderlaget och de välordnade vårdprocesserna skapar goda förutsättningar för forskning. Det ger starka forskningsresultat och utvecklar vården.

Fokus ligger på kliniska studier för utveckling av nya behandlingar, ökat användande av hälsodata, digitala verktyg, bilddiagnostik och artificiell intelligens. Men också på att utveckla nyskapande forskning nära kopplad till verksamheten.

Våra verksamhetsområden med universitetssjukvård är Anestesi och Intensivvård, Hjärtmedicin och Fysiologi, Kirurgi och Urologi, Kvinnosjukvård och Förlossning, Medicinska specialiteter, Neurologi och Logopedi, Ortopedi samt Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken.

Forskningen bedrivs på Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus (KI DS). Institutionen har cirka 30 professorer och lektorer och omkring 100 doktorander, varav 10–15 disputerar årligen. Varje år publiceras omkring 300 artiklar från institutionen i olika internationella vetenskapliga tidskrifter.

Aktuell forskning på sjukhuset - Danderyds sjukhus

Läs mer om vår forskning på Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus (KIDS)(Extern länk)