Svensk höftprotesforskning utvärderar ny keramisk ytersättningsprotes

På Danderyds sjukhus startar nu en stor studie som ska undersöka en ny sorts höftledsprotes, keramisk ytersättningsprotes. Den kan vara ett alternativ för vissa patienter med höftledsartos

Studien MOVE-HIP är ett forskningssamarbete mellan Karolinska Institutet, Danderyds sjukhus, Ortopedisk Centrum och Hässleholms sjukhus.

– Syftet är att på ett strukturerat sätt utvärdera en ny generation av keramiska höftytersättningsproteser jämfört med standard total höftprotes. Tidiga kliniska resultat från andra länder är mycket lovande, men långtidsdata är fortfarande begränsade, säger studieledaren professor Olof Sköldenberg, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus, Karolinska Institutet.

Forskarna kommer bland annat att studera fysisk aktivitet med aktivitetsmätare, patientrapporterade resultat, funktion, röntgenresultat, komplikationer, revisioner (byte av protes) och så kallad implantatöverlevnad. Patienterna ska följas under långt tid efter operation.

– Vår uppgift är att ta reda på om den nya tekniken med keramiska material ger några kliniskt relevanta fördelar jämfört med dagens mycket välfungerande totala höftproteser, säger Olof Sköldenberg.

Olof Sköldenberg, professor på Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus, Karolinska Institutet. Foto: Carin Wesström.

Olika typer av patienter i studien

MOVE-HIP är en så kallad patientblindad, preferenstolerant randomiserad klinisk prövning. Patienter med höftartros som är lämpliga för båda behandlingarna slumpas till att få antingen keramisk höftytersättning eller standard total höftprotes (randomisering).

Att studien är preferenstolerant innebär att patienter som accepterar randomisering ingår i den randomiserade delen. Samtidigt kan de patienter som tydligt föredrar den ena behandlingen ändå delta men de följs i en separat del av studien.

– Med det här upplägget kan vi både göra en vetenskapligt robust jämförelse mellan behandlingarna och samtidigt få kunskap om hur de fungerar för en bredare grupp patienter i den kliniska vardagen, säger Olof Sköldenberg.

Han fortsätter:

– Det finns redan i dag en mindre grupp, ofta yngre och mycket fysiskt aktiva patienter, som av olika skäl tror att höftytersättning kan ge dem bättre möjligheter att återgå till ett aktivt liv än med en vanlig höftprotes. Men det vetenskapliga underlaget för detta är fortfarande begränsat. Vår studie ska hjälpa oss att ta reda på om höftytersättning faktiskt innebär någon fördel, och i så fall för vilka patienter.

Även tidigare har ytersättningsproteser använts vid höftledsoperationer i Sverige men dessa proteser var av metall. När det visade sig att metalljoner i vissa fall kunde släppa från protesen avbröts därför den användningen här, även om den fortfarande finns som alternativ i andra länder.