Ökad kolinlagring kan få negativa effekter för skogssektorn – och minska energiproduktionen med 17,5 TWh

EU:s krav på ökad kolinlagring i skog och mark kan få kraftigt negativa effekter för hela skogssektorn. Det framkommer i den senaste rapporten ”Skog och Ekonomi” från Danske Bank. Enligt bankens analytiker skulle en minskad avverkning med 15 miljoner skogskubikmeter (m3sk) innebära att vart fjärde sågverk i Sverige slås ut, att två medelstora massa- och pappersbruk läggs ned och att svensk energiproduktion minskar med 17,5 TWh – vilket motsvarar en fjärdedel av all svensk vattenkraft.

– Våra beslutsfattare bör känna till de långsiktiga konsekvenserna av kolinlagringsbesluten. Den svenska skogen, som kraftigt ökat kolinlagringen i 100 år, passar inte för kortsiktiga åtgärder. Vi måste fråga oss om det är rimligt att prioritera kortsiktig kolinlagring i skogen på bekostnad av en välfungerande skogssektor som tillhandahåller förnyelsebara produkter som ersätter de fossila. Johan Freij, Senior Expert på Danske Bank.

Den minskade avverkningen skulle dessutom bara ge kortvariga kolinlagringseffekter och sedan övergå till en ökad kolskuld. Danske Banks beräkningar bygger på data från Skogsstyrelsen. Där framgår att kolsänkeeffekten skulle öka snabbt de första 15–20 år, därefter vända ned i samma snabba takt för att efter 35–40 år i stället bytas till en väsentlig kolskuld.

Ambitiösa mål för att minska klimatförändringarna

I dag duggar signalerna tätt om att klimatförändringen går allt snabbare och att motåtgärderna är otillräckliga. EU-kommissionen arbetar därför intensivt med ambitiösa mål för att dämpa den utvecklingen, bland annat genom LULUCF-förordningen som i lag slår fast hur mycket medlemsstaterna ska öka kolinlagringen i skog och mark.

En stor del av Europas skogstillgångar hittar vi i Norden och många av EU:s beslutsfattare har sett potentialen i nordisk skog. Sveriges åtagande att lagra ytterligare 4 miljoner ton CO2/år (en ökning med 9 procent) i skog och mark fram till 2030, ligger i topp bland EU:s länder.

– Jag kan inte se hur vi ska nå det målet utan att den svenska skogen får stå för notan. Centrala beslut om kraftigt minskad avverkning kan få långtgående konsekvenser. Vi har sett exempel på detta i Kanada där naturvårdsavsättningar och barkborreskador skapat en osäkerhet om råvarutillgången. Industrin har lagt investeringar på is vilket skapat en negativ spiral. På bara något årtionde har konsekvenserna blivit förödande. Nu läggs Kanadas skogsindustrier ned på löpande band och tiotusentals arbetstillfällen i glesbygden försvinner. Jag tror ingen önskar sig en liknande utveckling i Sverige, menar Johan Freij.

Ljus i tunneln för sågverken?

I Danske Banks nya rapport beskrivs också hur sänkta trävarupriser och kraftigt höjda timmerpriser gjort att sågverken blöder. Men nu syns ett ljus i tunneln. Sågverken har lyckats höja sina priser på trävaror med cirka 5–10 procent och de flesta sågverkschefer räknar nu med ett ytterligare prislyft under våren.

– Frågan är om detta är vändningen på sågkonjunkturen eller bara en lagerjustering? Tyvärr är det inte en ökad konsumtion som driver prisuppgången utan en minskad produktion och ett lågt utbud av trävaror i kombination med låga lager. Vi är därför högst tveksamma till att detta skulle vara inledningen på en längre uppgång utan tror snarare att vi kan vänta oss ett kortare trävarurally. För den som ska bygga i sommar är det kanske läge att slå till nu, säger Johan Freij.

Råd till skogsägarna i hela Sverige

Virkespriserna har fortsatt att öka i landet och svenska skogsägarna har nog aldrig haft en sådan stark förhandlingsposition. Här är några av Johan Freijs råd till skogsägare:

• Södra Sverige leder prisligan, så mycket gott läge att gallra och slutavverka. Gran är fortfarande hetast men allt timmer är efterfrågat.
• Mellansverige är fortsatt hett med stor konkurrens om timmer, massaved och energived. Fortsätt att gallra i högt tempo och håll inte igen på avverkningen.
• Norra Sverige är det stora frågetecknet som ligger sist i virkesprisligan. Konkurrensläget är hårt så här borde finnas potential tillprisökningar. Därför extra viktigt att se till att få med alla påslag och premier. Ett bra läge att gallra i rätt bestånd och lokalt kan energived vara fortsatt hett.

Klicka här för att läsa mer i Danske Banks nyhetsbrev Skog & Ekonomi nr 1 2024.

För mer information, vänligen kontakta:
Johan Freij, Senior Expert, Danske Bank Sverige
070-510 52 75, johan.freij@danskebank.se

Danske Banks presstjänst,
075-248 00 80, mediakontakt@danskebank.se