DNA-metylering kan förklara kopplingen mellan barndomsadversitet och depression

En ny studie visar att barndomsadversitet kan lämna bestående biologiska spår via DNA-metylering, vilket delvis förklarar varför vissa barn utvecklar depression medan andra är mer motståndskraftiga. Forskarna analyserade blodprover från barn med olika erfarenheter av trauma och kopplade dessa till depressionssymtom i tidig tonålder. De fann specifika metyleringsmönster som både kan öka risken för depression och fungera som skydd.

Studien undersökte olika typer av barndomsadversitet, som fysisk och emotionell misshandel, familjeinstabilitet och ekonomiska svårigheter. Resultaten visade att vissa trauman kopplades till skyddande metyleringsförändringar, medan andra var kopplade till ökade depressionsrisker. Särskilt upplevelser under de första fem åren påverkade DNA-metyleringen mest.

Data från flera stora internationella studier stärkte resultaten, och många metyleringsplatser fanns nära gener som styr hjärnans utveckling, immunsystem och stressrespons. Även om metylationsmönstren i blod inte helt speglar hjärnan, ger studien viktiga insikter om hur tidiga livserfarenheter kan biologiskt påverka psykisk hälsa.

Studien öppnar för möjligheten att använda epigenetiska markörer för tidig identifiering av barn i riskzonen för depression, vilket kan bidra till bättre förebyggande insatser och behandlingar.

Källa: psypost.org