Pressmeddelande -
Problem med hjärnans rensing av hjärnkopplingar kollas till psykiska sjukdomar hos ungdomar
En ny studie visar att problem med hjärnans förmåga att rensa bort onödiga kopplingar kan vara kopplat till psykiska sjukdomar hos ungdomar. Resultaten kan hjälpa till att förklara varför människor ofta påverkas av flera psykiska sjukdomar samtidigt och i framtiden identifiera de som är mest utsatta, enligt forskarna.
Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) upplever en av sju ungdomar (10-19 år) över hela världen psykiska sjukdomar. Depression är en av de främsta orsakerna till sjukdom och funktionsnedsättning bland ungdomar, medan hälften av alla psykiska sjukdomar hos vuxna börjar före 14 års ålder, men de flesta upptäcks inte och behandlas inte.
En annan psykisk sjukdom som kan uppstå under tonåren är ångest, som tillsammans med depression framträder som internaliserande symtom, inklusive lågt humör och oro. Andra tillstånd, som ADHD, manifesterar sig som externaliserande symtom, till exempel impulsivt beteende.
I den nya studien, ledd av forskare i Storbritannien, Kina och Tyskland, identifierade forskarna ett karakteristiskt mönster av hjärnaktivitet bland dessa ungdomar, som de har kallat den "neuropsykiatriska faktorn" (NP). Upptäckten av denna faktor kan hjälpa till att identifiera unga människor med störst risk för psykiska problem.
Forskare undersökte data från 1 750 14-åringar från ett europeiskt forskningsprojekt som undersöker hur biologiska, psykologiska och miljömässiga faktorer under tonåren kan påverka hjärnans utveckling och psykisk hälsa. De undersökte särskilt hjärnscanningar tagna när tonåringarna deltog i kognitiva uppgifter för att se hur olika hjärnregioner kommunicerade med varandra.
Enligt resultaten visade tonåringarna som upplevde psykiska problem liknande mönster av hjärnaktivitet. Detta var oavsett om deras sjukdom var en av internaliserande eller externaliserande symtom eller om de upplevde flera tillstånd samtidigt.
Gemensam faktor bakom psykisk sjukdom
Studien fann att dessa mönster - NP-faktorn - var i hög grad tydliga i området främst i hjärnan ansvarig för exekutiv funktion som, bland andra funktioner, kontrollerar flexibelt tänkande, självkontroll och emotionellt beteende.
Genetiska data från Imagen-gruppen indikerade att NP var starkast hos dem som bar en speciell variant av genen IGSF11 som tidigare har associerats med flera psykiska sjukdomar. Denna gen spelar en viktig roll i synaptisk beskärning, en process där onödiga hjärnkopplingar - synapser - kasseras.
Eftersom frontalloben är det sista hjärnområdet som slutför utvecklingen hos tonåringar och unga vuxna, föreslår forskarna att problem med beskärning kan påverka dessa regioner särskilt mycket.
"När vi växer upp gör våra hjärnor allt fler kopplingar. Detta är en normal del av vår utveckling. Men för många kopplingar riskerar att göra hjärnan ineffektiv. Synaptisk beskärning hjälper till att se till att hjärnaktivitet inte drunknar i ”brus”.”, kommenterar, David Grönte, överläkare i psykiatri från Linköping. ”Eftersom denna påverkan ses mest i frontalloben har detta sedan konsekvenser för psykisk hälsa.”, fortsätter David Grönte
