Studenter fick mindre ångest och depression när de fick chatta med AI-chatroboten Tess.

En studie visar att en Artificiell Intelligens(AI)-chatrobot kan hjälpa studenter med ångest och depression

Studenterna fick mindre ångest och depression när de under ett antal veckor fick chatta med en AI-chatrobot som kallades för Tess. Forskare fann att studenter som använde en AI-chatroboten Tess rapporterade en signifikant minskning av ångest- och depressionssymptom. Detta var inte fallet för studenter i kontrollgruppen som istället fick en länk till kostnadsfria e-böcker med självhjälpsinnehåll.

”Denna studie ger bevis för att AI kan fungera som ett kostnadseffektivt och tillgängligt terapeutiskt verktyg. Även om det inte är utformat för att passa rollen som en utbildad terapeut, framstår integrerande psykologisk AI som ett genomförbart alternativ för att ge stöd.” kommenterar medförfattaren dr Russel Fulmer.

Roboten Tess minskade både ångest- och depressionssymptom.

Forskarna fann att under fyra veckors perioden hade de interventionsgruppen som hade tillgång till chatroboten Tess dagligen sänkt sina depressionssymptom, medan kontrollgruppens depressionssymptom ökade under samma period. Samma resultat sågs för ångestsymptom. Interventionsgruppen med dagliga chattsessioner hade en minskning av ångest medan kontrollgruppens ångest-poäng steg något.

Totalt 75 deltagare ingick i studien. Studenterna delades in i två interventionsgrupper och en kontrollgrupp. Den första interventionsgruppen bestod av 24 elever. De hade tillgång till dagliga incheckningar till AI-roboten Tess i två veckor. Interventionsgrupp 2 bestod av 26 studenter och fick incheckningsmeddelanden varannan vecka under en fyraveckorsperiod till roboten Tess. Studenter i kontrollgruppen fick en länk till kostnadsfria e-böcker med självhjälpsinnehåll via NIMH eBooks.

Källa: Using Psychological Artificial Intelligence (Tess) to Relieve Symptoms of Depression and Anxiety: Randomized Controlled Trial. Russel Fulmer et al. JMIR Ment Health . 2018 Dec 13;5(4):e64. doi: 10.2196/mental.9782.