När AI väljer SEO-experter vinner den som är tydligast

En ny undersökning av hur olika AI-verktyg svarar på frågan “vem är bäst på SEO i Sverige?” visar att Christian Rudolf, Magnus Bråth och David Björkeryd är de namn som nämns oftast. Men resultatet säger mindre om faktisk kvalitet och mer om hur AI tolkar auktoritet, synlighet och tydliga expertprofiler.

Undersökningen omfattar 24 svenska SEO-profiler som nämnts av olika AI-verktyg. Christian Rudolf fick flest omnämnanden med 15, följd av Magnus Bråth med 10 och David Björkeryd med 9. Därefter följde Michael Wahlgren, Ulrika Viberg, Niklas Aronsson och Josef Borgström.

Syftet med undersökningen var inte att slå fast vem som objektivt är bäst på SEO. Frågan var i stället vad AI-modeller verkar väga in när de formulerar svar om expertis i en svensk bransch.

“Det intressanta är inte topplistan i sig, utan varför vissa namn återkommer. AI verkar premiera personer som är lätta att förstå, lätta att beskriva och som under lång tid har förekommit i rätt sammanhang”, säger Magnus Bråth, SEO-expert och entreprenör med mer än 20 år i branschen, som gjort undersökningen.

I analysen identifieras fyra faktorer som särskilt viktiga: entitet, historik, formatbarhet och co-occurrence. Personer som ofta nämns tillsammans med ord som SEO, sökmotoroptimering, Sverige, expert, grundare, föreläsare och byrå blir mer sannolika svar när AI får en fråga om svenska SEO-experter.

En viktig slutsats är att AI-synlighet påminner om klassisk SEO, men med en tydlig skillnad. En sökmotor kan visa en länk utan att behöva formulera en motivering. En språkmodell behöver däremot ofta kunna paketera personen i ett trovärdigt svar. Därför får tydliga biografier, återkommande expertbeskrivningar, historiska omnämnanden och starka personentiteter större betydelse.

“Det här visar att den som vill synas i AI-svar inte bara behöver vara relevant. Man behöver också vara begriplig. Om det inte går att beskriva dig på ett enkelt och trovärdigt sätt kommer AI ha svårare att välja dig”, säger Magnus Bråth.

Undersökningen visar också att amerikanska eller engelskspråkiga källor inte nödvändigtvis verkar väga tyngre än svenska i just den här vertikalen. Däremot spelar det roll om personen har en tydlig och återkommande koppling till ämnet över tid.

Se hela undersökningen här & datan som ligger till grun här.