Kalmar Slott hedrar Förintelsens minnesdag genom Lotte Lasersteins berättelse

Den 27 januari uppmärksammas Förintelsens minnesdag, den internationella minnesdagen för Förintelsens offer. På Kalmar Slott knyts dagen till den pågående utställningen ”Jag, konstnärinnan Lotte Laserstein” och musikteaterföreställningen “Lotte Laserstein, Berlin – Räpplinge”. I samband med minnesdagen vill slottet lyfta ett personligt livsöde som speglar Förintelsens konsekvenser bortom statistik och historieböcker.

Lotte Laserstein var en av Tysklands mest uppmärksammade konstnärer under Weimarrepublikens sista år. Hon verkade i Berlin under 1920- och början av 1930-talet och hyllades för sina realistiska porträtt och sin förmåga att fånga sin samtid. När nazisterna tog makten förändrades hennes liv i grunden. Trots att hon var döpt och konfirmerad kristen stämplades hon enligt Nürnberglagarna som ”trekvartsjude” och förbjöds att undervisa, ställa ut, köpa konstmaterial och sälja sin konst.

År 1937 lyckades Lotte Laserstein ta sig till Sverige, en räddning som samtidigt innebar att livet slogs i två delar. Med sig hade hon några av sina viktigaste verk och en liten summa pengar, resten av livet lämnade hon bakom sig. ”Med räddningen till Sverige bröts mitt liv itu”, skrev hon senare.

Utställningen på Kalmar Slott, såväl som föreställningen, lyfter också familjens öde. Lotte Laserstein lyckades efter flera försök få visum till sin mor Meta för att komma till Sverige sommaren 1939. Men bara ett par dagar efter att andra världskriget brutit ut återvände Meta till Berlin, djupt oroad för sin yngre dotter Käte. Käte, som var öppet homosexuell, gick under jorden tillsammans med sin flickvän. Meta greps 1942 och mördades året därpå i koncentrationslägret Ravensbrück.

Laserstein lämnade inga dagböcker efter sig. I stället är breven, som hon under decennier skrev från Sverige till väninnan Traute Rose och hennes man Ernst i Tyskland, en unik källa till hur livet blev efteråt: sorgen, avståndet, kampen att arbeta och överleva som emigrant, och ansvaret för systern när hon efter kriget kom till Sverige för att återhämta sig.

Den 29 juni 1946 skriver hon:
”Sverige är vackert, människorna trevliga, men all medkänsla till trots, så är de ändå inte berörda. Ingen kan fullt ut förstå, inte ens jag själv, för vad vet väl jag! Trots all vänskap och alla innerliga relationer finns det ändå ett avstånd. Och samma avstånd kommer skilja mig – ännu mer – från dem som upplevde det där (i Tyskland). Det är vårt, emigranternas, öde.”

Laserstein lyckades få sin syster, som var svårt traumatiserad från krigstiden, till Sverige. I januari 1947 beskriver hon hur vardagen ser ut när Käte är hos henne:
”Käte och hennes krav på mig som husmor är naturligtvis en distraktion och en hjälp… Den 16:e är det mors dödsdag – hon dog i Ravensbrück… De fördärvade oss allihop, utanpå och inuti, grundligt.”

Sverige blev Lasersteins nya hem. Hon bosatte sig så småningom i Kalmar och på Öland, där hon levde och arbetade under flera decennier. Hennes konstnärskap fick först sent ett bredare erkännande, både i Sverige och internationellt. I dag räknas hon som en av 1900-talets mest betydelsefulla figurativa målare, och hennes verk finns representerade på museer världen över.

Genom målningar, dokument och hennes egna ord berättar utställningen på Kalmar Slott om Lotte Lasersteins liv – från barndomen i dåvarande Danzig, via genombrottet i Berlin och flykten undan nazismen, till åren i Sverige. Besökaren får en fördjupad förståelse för hur historiska skeenden påverkar enskilda människors liv, och hur konsten kan bli både vittnesmål och överlevnadsstrategi.

I musikteaterföreställningen “Lotte Laserstein, Berlin – Räpplinge” får publiken möta Laserstein vid hennes ankomst till Sverige 1937, där hon tänker tillbaka på de goda åren, familjens öde och hennes eget. Föreställningen bygger på biografiska fakta, men rör sig fritt kring hennes erfarenheter, tankar och inre liv.

Att uppmärksamma Förintelsens minnesdag i anslutning till Lotte Lasersteins livshistoria är att påminna om att Förintelsen inte bara är historia, utan en samling individuella livsöden. Kalmar Slott vill med utställningen och föreställningen bidra till minnet, reflektionen och det fortsatta samtalet om ansvar, medmänsklighet och demokratiska värden.

– Förintelsens minnesdag påminner oss om vad som kan hända när medmänsklighet, ansvar och demokratiska värden bryts ned. Att lyfta Lotte Lasersteins livsöde här på slottet är ett sätt att hålla minnet levande, men också att koppla historien till vår egen tid. Just nu pågår ett krig i Europa där civila drabbas varje dag. Därför känns det naturligt för oss att också engagera oss i den välgörenhetsmiddag för Ukraina som hålls på Kalmar Slott den 28 februari, där vi konkret kan bidra till hjälpinsatser för människor som lever mitt i ett pågående krig, säger Meg Nömgård, slottschef på Kalmar Slott.

Om utställningen
”Jag, konstnärinnan Lotte Laserstein” visas i Sturesalen på Kalmar Slott till och med 22 februari 2026. Utställningen låter besökaren lära känna konstnären bakom verken genom målningar, skisser och personliga föremål – och genom utdrag ur hennes brev.

Om musikteaterföreställningen
“Lotte Laserstein, Berlin – Räpplinge” är en musikteaterföreställning om konstnären Lotte Laserstein. Med utgångspunkt i biografiska fakta rör sig texten fritt kring hennes erfarenheter, tankar och känslor. Föreställningen spelas i Borgstugan på Kalmar Slott, producerad av Charlotte Aaby Hertzman HB, Teaterladan och samverkanspartnern Byteatern Kalmar Länsteater. En sista föreställning var inplanerad till nu på torsdag den 29 januari. På grund av stort publikintresse släpps nu en extraföreställning söndag den 15 februari.