​Stockholmspolitiker kritiska efter ordningsvaktsutredningen: kommunerna behöver bättre trygghetsverktyg

Efter två års utredning presenterades idag den statliga ordningsvaktsutredningen. Stockholms finansborgarråd Anna König Jerlmyr (M) och trygghetsborgarråd Erik Slottner (KD) välkomnar en förändring men menar att mer hade kunnat göras för att underlätta för kommuner som Stockholm att bidra i trygghetsarbetet.

Hösten 2019 tillsatte regeringen en statlig utredning för ett mer effektivt och moderniserat regelverk för ordningsvakter. Utredningen innehåller en bred översyn av vilka platser ordningsvakter får tjänstgöra, vilka befogenheter de ska ha samt vilka krav på utbildning och lämplighet som ska ställas på varje enskild ordningsvakt. Enligt det nya lagförslaget lättas nu kraven på lämplighet men det ineffektiva regelverket kvarstår, samtidigt som nödvändiga befogenheter för att lösa mängdbrott även fortsättningsvis saknas.

– Jag tycker att det är anmärkningsvärt att regeringen har dragit en angelägen fråga i långbänk med så här dåligt resultat. Kommunerna är i en situation med eskalerande otrygghet och en påtaglig polisbrist. Stockholm har idag färre poliser än 2015. Det trygghetsskapande arbetet är beroende av att vi som kommun har gjort stora satsningar på bland annat ordningsvakter och trygghetskameror. Men vi jobbar i motvind med föråldrad lagstiftning och jag är djupt oroad av att regeringen tar så lätt på frågan. Våra ordningsvakter behöver möjlighet till större geografiska förordningar och bättre mandat att verka brottsförebyggande, men vi lämnas med kosmetiska förändringar, säger finansborgarrådet Anna König Jerlmyr (M).

– Det är beklagligt att regeringen inte tar detta tillfälle i akt för att på djupet förbättra och effektivisera lagstiftningen. De rigida, geografiska begränsningarna och den administrativa bördan blir kvar samtidigt som ordningsvakternas befogenheter inte nämnvärt stärks, trots rådande polisbrist och den mängdbrottslighet som polisen inte mäktar med. Skulle ordningsvakterna ges rätt att bötfälla för klotter, skadegörelse och ringa nedskräpning skulle det ge stor effekt eftersom polisen inte mäktar med detta idag. Ordningsvakter kommer även i fortsättningen begränsas till geografiskt avgränsade områden vilket försvårar trygghetsarbetet eftersom stöket rör på sig. Det förutsätter även att kommuner har tid och resurser att hantera den administrativa bördan som ansökningsförfarandet utgör då varje ny plats måste ansökas om och löpande förnyas, säger trygghetsborgarrådet Erik Slottner (KD).

För över två år sedan efterfrågade Slottner och König Jerlmyr ändringar i lagstiftningen för att öka möjligheterna för ordningsvakter att arbeta mer trygghetsskapande. Under tiden regeringen utrett frågan har man, trots begränsade juridiska möjligheter, utvecklat Stockholmsmodellen med ordningsvakter bidragit till att öka tryggheten för stadens invånare. Bland annat har man sedan 2018 ökat antalet ordningsvakter från 18 till över 170, samt mer än fördubblat antalet tillståndsgivna platser de får verka inom.

– Vi ser att ordningsvakterna gör skillnad i Stockholm och kommer fortsätta vårt arbete. Förra året rapporterade ordningsvakterna in 120 000 trygghetsinsatser, varav 12 000 var ingripanden vid pågående brott eller ordningsstörningar. Bara på Sergels torg minskade deras närvaro kriminaliteten med hela 20 procent på ett år. Det är trygghetsinsatser som gör skillnad på riktigt, avslutar Erik Slottner (KD).