EU misslyckas med att leva upp till löften till världens fattiga

En tredjedel av EU-biståndet under 2006 tillförde inte några nya resurser till världens fattiga. Det visar OECD:s biståndsrapport som presenteras idag. I samband med att världens rikaste länder just nu träffas i Paris varnar organisationer runt om i Europa för att de europeiska regeringarna blåser upp biståndssiffrorna och därmed inte lever upp till sina åtaganden. Sverige uppvisar ett bra resultat i jämförelse men fyller ut biståndet med skuldavskrivningar, tvärt emot internationella löften. Över 1600 europeiska organisationer i nätverket CONCORD (European NGO Confederation for Relief and Development) kritiserar sina regeringar för att de inkluderar utgifter i biståndet som inte syftar till fattigdomsbekämpning. Dessutom bryter de europeiska regeringarna sitt löfte till de fattiga länderna på konferensen i Monterrey 2002, att skuldavskrivningar inte ska räknas som bistånd. Europeiska regeringar förlitar sig på stora engångsavskrivningar av skulder för Irak och Nigeria för att kunna uppfylla sina biståndsåtaganden. Detta är kortsiktigt och ger intrycket av att de ger mer resurser till fattigdomsbekämpning än vad som är fallet. Även om vissa europeiska länder rör sig i rätt riktning, kommer de flesta inte att nå de mål som de själva har satt upp om inte avsevärda förbättringar genomförs, säger Lucy Hayes från Eurodad (European Network on Debt and Development). En betydande ökning av biståndet är nödvändig om regeringarna ska kunna uppfylla sina åtaganden till 2010. Under 2006 gick närmare 30 procent, eller 13,6 miljarder euro, av den europeiska biståndsbudgeten till annat än fattigdomsbekämpning: Närmare 11 miljarder euro som redovisades som bistånd var i själva verket skuldavskrivningar till framför allt Irak och Nigeria. 1,6 miljarder euro gick till att bekosta utländska studentkostnader i Europa 1 miljard euro gick till migrationskostnader i Europa EU har endast använt 0,3 procent av BNI för reellt bistånd under 2006, och missar därmed det gemensamma målet på 0,39 procent. Österrike och Frankrike ligger sämst till i sammanhanget, då mer än hälften av biståndsutgifterna som dessa länder redovisar, inte tillför några nya resurser till fattigdomsbekämpning. Sverige redovisar ett bra resultat i jämförelse och tillhör de länder som ger mest bistånd. Ändå finns oroande tendenser. Andelen av det svenska biståndet som inte tillför nya medel till fattigdomsbekämpning har ökat från 7 till 12 procent. Om skuldavskrivningar inte räknades in i biståndsbudgetens redovisning skulle Sverige inte klara av att leva upp till enprocentmålet. Skuldavskrivningar är nödvändiga men ska inte räknas som bistånd, enligt överenskommelsen i Monterrey 2002. CONCORD uppmanar OECD:s medlemmar att ändra reglerna för hur biståndet får redovisas så att skuldavskrivningar inte sker på bekostnad av reella ökningar av biståndet. – De europeiska regeringarna gjorde ett historiskt åtagande för att avsevärt öka biståndet till de fattigaste länderna, och kom överens om att nå FN:s mål att 0,7 procent av BNI ska gå till att bekämpa extrem fattigdom år 2015, säger Ester Asin från CONCORD. Trots det uppnådde sju av 15 EU-länder under 2006 inte minimimålet utan att blåsa upp sina biståndssiffror. I mitten av maj i år kommer CONCORD att lansera en rapport som ingående analyserar EU-biståndets kvalitet och kvantitet. För ytterligare information kontakta: Diakonia: Magnus Walan, 08-453 69 34, 0708-539305 Action Aid: Patrik Eriksson, 08-6155561, 0733-808076 Forum Syd: Peter Sörbom, 08-50637162, 0733-808030