Från byggsten till kromosom

DNA är uppbyggt av nukleotider som innehåller olika byggstenar. Det finns fyra typer av byggstenar: A (adenin), T (tymin), C (cytosin) och G (guanin). Dessa byggstenar, som även kallas kvävebaser, sitter uppradade i en lång dubbelsträngad DNA-spiral, eller DNA-molekyl. I denna DNA-kedja parar alltid A med T, medan G alltid parar med C. Om baserna på den ena strängen exempelvis sitter i ordningen ...A-T-C-T-A-G... , så sitter det komplementära baser på den andra strängen vilket i detta fall motsvarar ...T-A-G-A-T-C...

De omkring 3 miljarder basparen ger upphov till våra gener, som finns i kromosomerna. Det finns omkring 20 till 25 tusen proteinkodande gener. Varje gen är uppbyggd av de olika baserna i grupper om tre och tre, i olika kombinationer bildar dessa baser koden för alla aminosyror. Aminosyrorna i en gen ger tillsammans upphov till ett protein. Olika proteiner har olika uppgifter i kroppen.

Vi människor har 23 par kromosomer i varje cellkärna, 22 autosomala kromosompar (autosomer) och ett par könskromosomer. När det gäller könskromosomerna bär män på en Y-kromosom och en X-kromosom (XY) medan kvinnor bär på två X-kromosomer (XX). Y-kromosomen ärvs alltså endast från far till son vilket gör det möjligt att spåra härstamning på fädernet.

En liten andel DNA finns dessutom i mitokondrierna. Detta DNA ärvs endast från mor till hennes barn, vilket gör det möjligt att spåra härstamning på mödernet.

I varje cellkärna i kroppen finns alltså 23 par kromosomer, 20 till 25 tusen gener och omkring 3 miljarder baspar.

Läs inlägget om kromosomer på DNA-Guides hemsida.

Du kan följa DNA-Guides blog direkt på www.dna-guide.com/nyheter. DNA-Guide erbjuder sedan starten 2008 säkra och integritetsskyddade personliga DNA-tester med tillhörande informationstjänster via https://www.dna-guide.com