Fem trender för byggsektorn 2023 – energifrågan i fokus

Ett turbulent år är snart över och energifrågan kommer fortsätta prägla stora delar av samhället under 2023. Energihanteringsföretaget Eaton ger här fem framtidsspaningar för byggsektorn nästa år.

1. Förbättrad energihantering

Den energibrist som uppstod i Europa när efterfrågan på el ökade efter coronapandemin fördjupades av kriget i Ukraina. Det har dessutom spätts på av inflation och räntehöjningar, vilket har lett till stora kostnadsökningar. Både den svenska regeringen och hela EU har satt in åtgärder för att säkra energiförsörjningen och minska efterfrågan på el. För fastighetsägare är den gemensamma nämnaren att de måste hantera energin på ett försiktigt och annorlunda sätt.

Under 2023 kan man förvänta sig en ökad efterfrågan på energilagringssystem. Med hjälp av energilagring kan företag och husägare lagra el från elnätet när energiförsörjningen är god, plus all energi som produceras från förnybara källor, för att använda den när och hur de vill. Denna förändring av energianvändningsmönstren, som redan har börjat ta fart, har påskyndats av energikrisen och de höga priserna.

2. Regleringsfrister

Åtgärder för att minska energiförbrukningen drivs av lagstadgade tidsfrister, och ansträngningarna för att hålla tidsfristerna kommer att intensifieras under 2023. EU-länderna har fått i uppdrag att genomföra lagstiftningspaketet Fit for 55, som ska driva mot en 55-procentig minskning av nettoutsläppen av växthusgaser till 2030, och vissa krav reviderades uppåt 2022 för att stödja REPowerEU-initiativet. REPowerEU kommer att påskynda Europas framsteg mot energitrygghet genom bland annat ökad nivå av distribuerad energiproduktion från förnybara energikällor.

Allt detta kommer att göra 2023 till ett avgörande år eftersom fastighetsägare kommer att behöva ta reda på hur de kan minska både energianvändning och utsläpp.

3. Elbilar och förnybara energikällor

Fastighetsägare blir ibland förvånade när vi diskuterar elbilsladdning och förnybara energikällor i samma samtal. Det är inte alltid uppenbart för dem hur infrastruktur för laddning av elbilar kan öka energieffektiviteten i en byggnad – men det är precis vad som kan hända tack vare sektorkoppling, som innebär att energiproduktionen kopplas närmare till energiförbrukningen och att förnybar energi används effektivt.

"Buildings-as-a-grid"-strategin gör en byggnad till en energihubb. Vi kommer att se fler fastighetsägare som väljer detta tillvägagångssätt under 2023, när utfasningsdatumen för bensin- och dieselfordon närmar sig. Vi kan förvänta oss att kraven på att de nationella näten ska tillåta dubbelriktad laddning kommer att höjas, eftersom ägarna till elbilsladdare ser hur de kan tjäna pengar genom att sälja energi till nätet.

4. Renovering och eftermontering

Fastighetsägare och husägare försöker minska effekterna av höga energipriser genom att exempelvis isolera vindar och sätta upp solpaneler. EU:s reviderade direktiv om byggnaders energiprestanda (EPBD) kommer även ställa krav på fastighetsägarna. I direktivet vill EU bland annat att länderna ska kräva laddning av elbilar i både nya och renoverade byggnader för att påskynda elektrifieringen.

Renovering har en viktig roll att spela i energiomställningen eftersom cirka 35 procent av EU:s byggnader är mer än 50 år gamla, nästan 75 procent av byggnadsbeståndet anses vara energiineffektivt och endast cirka en procent renoveras varje år.

5. Att hantera bristen på kompetens

Det råder brist på specialiserad elkompetens i hela Europa, så utbildning av arbetskraften för att installera den infrastruktur som behövs för energiomställningen är en prioritet. Länderna i Europa måste anstränga sig hårdare under 2023 för att se till att byggsektorn förses med den kvalificerade arbetskraft som behövs.

Genomförandet av strategier som ska ersätta fossila bränslen med en ny energimix, som i mycket högre grad kommer att vara inriktad på förnybara energikällor, kommer att kräva mycket infrastrukturarbete – och människor som kan utföra det. Automatisering och införandet av effektiva, nya arbetsprocesser kommer att bidra till att färre kvalificerade personer kan åstadkomma mer.