Alla vill ha el dan före dan

På eftermiddagen den 23 december varje år stiger elförbrukningen i de svenska hushållen. Medan glöggen värms upp och julskinkar griljeras får kärnkraftverken och magasinen i Norrlandsälvarna jobba extra. Så strömmen ska räcka till.

Vi tar för givet att det kommer ström ur eluttaget. Det är en del av det välfärdssamhälle vi vant oss vid att leva i. Men man behöver inte resa långt för att inse att kontinuerlig tillgång till billig el är långt ifrån någon självklarhet.

Tidigare i höstas gick energipriserna upp kraftigt i Centraleuropa. Det väckte liv i en intensiv debatt om “energy poverty” - energifattigdom. Och regeringar och kommunledningar har avsatt extra budgetmedel för att klara av att stötta de som annars skulle få välja mellan värme och mat i vinter.

På sistone har energipriserna stigit i höjden också i Sverige. En viktig anledning är att det svenska elsystemet har mindre tillgång till stabil baskraft än tidigare, sedan flera av kärnkraftverken har stängts ned.

För att bli framgångsrik i omställningen av Sverige till ett fossilfritt välfärdsland krävs en ökad elproduktion. För hur ska vi annars kunna driva elbilar, kolfria stålverk, värmepumpar och annat vi ersätter gammal fossil teknik med?

Sol- och vindkraft är en viktig del i denna omställning. Men i takt med att dessa energislag växer, ökar problemet med ojämn produktion. Och det svenska elnätet saknar än så länge möjligheter att lagra energi.

För det räcker inte att vi har el när solen lyser och vinden blåser. När julskinkan ska griljeras spelar det ingen roll om det var strålande solsken - strömmen behövs dagen före julafton.

Inom delar av miljörörelsen ses höga elpriser som något positivt. Det anses leda till effektiviseringar och anses skapa en marknad för alternativa energikällor. Men risken är överhängande att effekten blir den motsatta.

Under kalla vinterdagar då elpriserna stiger startas fossildrivna reservkraftverk upp, med kraftigt ökade koldioxidutsläpp som följd. Ju oftare elpriserna slår i taket, desto mer ökar behovet av att säkra upp energisystemet med oljeeldning. Och desto fler frågetecken kommer resas kring riktigheten i omställningen som sådan.

När EU nu fattar beslut om ett klassificeringssystem för hållbarhet handlar den stora debatten om hur man ska se på kärnkraften. Är den en viktig fossilfri resurs i omställningen, eller ska den fasas ut i samma takt som fossila bränslen? Och hur ska man lösa de bristsituationer som uppstår om kärnkraften fasas ut utan fullgoda alternativ?

Det är en viktig fråga inte bara för oss i Sverige, utan för alla europeiska länder. För ju fler som avstår från att avveckla sina fossileldade kraftverk, desto svårare blir det att hålla klimatförändringarna i schack.

Sverige har goda förutsättningar för att ställa om, eftersom elproduktionen baseras på två fossilfria energislag med goda möjligheter att anpassa produktionen efter behovet - vattenkraften och kärnkraften. Men utfasningen av kärnkraften gör systemet mer sårbart, i en tid då den gröna industriella revolutionen ökar elbehovet.

Dagen före dopparedagen står miljontals svenskar framför sina spisar igen. Då behöver det finnas tillräckligt mycket fossilfri el för att vi ska kunna griljera skinkan utan att det ska kosta skjortan.

Det är en viktig förutsättning för att kunna fira en klimatsmart jul! 

Källa: https://group.vattenfall.com/se/nyheter-och-press/nyheter/2014/sa-syns-jultraditionerna-i-elforbrukningen