Pausa eko-maten för att lindra matkrisen

Stoppad rysk och ukrainsk spannmålsexport efter Rysslands invasion av Ukraina, höga drivmedelspriser och en gaskris som drivit upp kostnaderna för konstgödsel ställer världen inför en matkris. Bönder lägger åkrar i träda eller minskar sin produktion. Följderna kommer att märkas först om ett tag, men redan nu kan man slå fast att situationen riskerar att bli mycket allvarlig. Och som alltid riskerar det att slå hårdast mot de som redan har det sämst. Nu måste Sverige agera för att minimera effekterna både på hemmaplan och i tredje världen.

Det första steget bör vara att omedelbart pausa all ekologisk odling för att den vägen öka skördarna. Det ekologiska jordbruket saknar stora miljönyttor men riskerar i nuvarande situation dessutom att förvärra den kommande matkrisen. Eko-odlingen har ofta 20-30 procent lägre skördar, främst på grund av förbud mot användning av konstgödsel och vissa bekämpningsmedel. Det är en ineffektivitet som är problematisk även under normala förhållanden, men som världen absolut inte har råd med i den nuvarande situationen. Även om konstgödsel på vissa håll blivit en bristvara på grund av höga gaspriser och stoppad rysk export måste det som finns användas i så stor utsträckning som möjligt.

På längre sikt bör det ekologiska jordbruket och de medel som subventionerar det helt fasas ut. De mindre nyttor som finns, som ökad biologisk mångfald och bättre djurvälfärd, kan istället inkorporeras i det konventionella jordbruket, som samtidigt har en betydligt större utvecklingspotential. Kantzoner med ängsblommor kan exempelvis öka den biologiska mångfalden på konventionellt odlad mark. Fler åkrar som odlas plöjningsfritt och metoder inom det område som kallas “precision agriculture” kan ge ökad inbindning av kol och än mer effektivt nyttjande av resurser som åkermark, drivmedel och vatten. Innovationer inom växtförädling och genmodifiering – förbjudet inom eko-jordbruket – kan ge grödorna förbättrad resistens mot torka, skadedjur och sjukdomar, samtidigt som användningen av bekämpningsmedel kan minska. Modern och effektiv odling står inte i konflikt med miljönyttor och biologisk mångfald, som många eko-förespråkare har försökt göra gällande.

Fler åtgärder för att dämpa matkrisens effekter behövs. Köttkonsumtionen är onödigt hög i praktiskt taget hela västvärlden, och Sverige är inget undantag. En minskad efterfrågan på kött skulle frigöra spannmål som behövs på annat håll, och vara en mycket effektiv åtgärd. Insatser för att minska matsvinnet behövs här i Sverige och ännu mer i fattigare länder, där undermålig infrastruktur och energifattigdom leder till att stora mängder mat slängs. Biståndets aktörer kan redan nu förberedas på ökade insatser för att lindra effekterna av matkrisen i länder som väntas bli hårt drabbade.

Flera åtgärder kan göra stor skillnad, men på kort sikt är det viktigt att Sverige och Europa utnyttjar den odlade marken maximalt under kommande växtsäsong. Alla skördade kalorier kan göra skillnad för att förhindra svält och matpriser som driver fram undernäring.