De senaste veckorna har vi upplevt en enorm förbättring av resursbalansen i Norden, den har gått från underskott i december till ett enormt överskott i januari. Resursbalansen beräknas som summan av allt vatten i magasin, snö i fjällen och befintligt grundvatten jämfört med ett genomsnitt från de senaste åren.
Extremvädret "Didrik" har annonserat sin ankomst vid Norges västkust och kommer att fortsätta prägla vädret under de närmaste dagarna. Samtidigt blir det blir också stark vind och milda temperaturer. Prognoserna för nederbörd under den kommande tiodagarsperioden varierar från 30 % ända upp till mer än 100 % över det normala.
Trots att 2019 landade på ett elpris som var 10 % lägre än året dessförinnan och trots nya vindrekord landade elpriset för förra året totalt sett på en nivå en bra bit över genomsnittet. Nya rekord sattes inom vindkraftsproduktionen, flera gånger, men ändå levererade den nya vindkraften i Norden inte i förhållande till potentialen
Elpriset föll i december tack vare blidväder och nytt vindkraftrekord. Med ett kommande kraftöverskott spår marknadsaktörerna en jämn prisnedgång ända fram till 2022.
Brexit har varit som en "never ending story", men med de konservativas rena majoritet i underhuset förra veckan ser det äntligen ut som att vi kan få ett antal klara svar på Storbritanniens roll i EU, och därmed även deras roll på den europeiska utsläppsmarknaden.
Vi följer energimarknadens utveckling, vad som hänt i marknaden, vad som kommer att hända och vad som vill påverka priset framöver.
Veckans kommentar om elmarknaden v.49 Entelios följer utvecklingen på energimarknaderna nära och här kan du följa vad som hänt och kommer att hända i marknaden och vad som kommer att påverka priset framöver.
Vi fick mindre nederbörd än normalt och den nederbörd vi fick kom dessutom inte i de områden där vi behöver den allra mest. Det försvagade resurssituationen i Norden under november och bidrog till att hålla upp elpriset.
Veckans kommentar om elmarknaden v. 48. Milda väderprognoser drar ner europeiska kraftpriser Marginalkostnaden för kolkraft är på gång att bli utkonkurrerad till fördel för gaskraft. Kolkraft släpper ut mer koldioxid per producerad enhet och straffas därför hårdare av kostnaderna på utsläppsrätter (koldioxidkvoter).
Efter ett par veckor med uppgång i både spotpriset och på terminsmarknaden, har vi den senaste veckan upplevt lägre priser.
De låga temperaturerna senaste veckan fick hushållen i Norden att skruva upp värmen på elementen. Högre efterfrågan på marknaden ledde till att priserna gick uppåt. Med en något reducerad resursbalans har de nordiska priserna legat över de tyska spotpriserna, något som leder till import av kraft till Norden.
Kallaste oktober på tio år Efter ett par lugna veckor har elpriserna denna vecka tagit ett skutt uppåt. De stabila priserna på senare tid beror på att det är relativt lugnt på de övriga råvarumarknaderna som kol, gas och koldioxid. Ändå ser vi att de nordiska priserna går upp till en högre nivå den här veckan.
Oktober kom att präglas av en god resurssituation i Norden, välförsörjda råvarumarknader – och fortsatt osäkerhet kring hur Brexit kommer att påverka priset på koldioxidkvoter.
Veckans klargöranden kring Brexit-frågan gav inte de svar marknadsaktörerna hade väntat på.
Rekordmånga gasfartyg ligger för ankar i väntan på högre gaspriser.
Aktörerna på de finansiella marknaderna intar en avvaktande hållning. Orsaken: Flera olösta situationer skapar mycket osäkerhet på marknaderna. Detta leder i sin tur till oförutsägbara framtidspriser på el i Norden.
Koldioxidpriset har gått ner på sistone. Nedgången bidrar till lägre elpriser i Norden nästa år.
Fallhöjden för elpriserna är begränsad så länge koldioxidpriset håller sig på dagens nivå.
Tvivel kring fransk kärnkraft, tvärstopp för nederländskt gasfält och explosioner på saudiarabiskt oljeraffinaderi. Detta är bara en del av allt som fick elpriserna att fluktuera i september.
Positiva nyheter från både Frankrike och Saudiarabien lugnar marknadsaktörerna och får priserna att gå ner.
