Nyhet -
Medeldoserna av psykofarmaka ökar
Löneglidning är ett fenomen där löner ökar mer än avtalen anger lokalt på vissa arbetsplatser. Är det nu dags att introducera begreppet dosglidning gällande psykofarmaka – vill säga att medeldoserna blir högre än rekommenderad dos? Mycket tyder på det.
Gunnar Bergendahl är utbildad receptarie som långt efter pensionen fortsätter att vara aktiv på området psykofarmaka. Han ger bland annat ut ett nyhetsbrev på området. En viktig del i nyhetsbrevet är att Gunnar Bergendahl sammanställer öppen statistik från e-hälsomyndigheten och Socialstyrelsen och sedan presenterar olika trender man kan utläsa av statistiken.
Gunnar Bergendahl har nu, med hjälp av den ökande statistiken, funnit att medeldoserna av olika psykopåverkande ämnen tycks öka.
– Jag kan se stigande medeldoser av antipsykotika till psykotiska personer. Jag kan se dosutvecklingen vid LARO-behandling. (metadon och buprenorfin till iópiatberoende) Här ligger medeldoserna på 150 % av de doser som förekommer i ledande vetenskapliga studier.
Jag ser också en stigande medeldos av ADHD-medel. En stigande medeldos av narkotikaförteckning II brukar betyda en risk för ett begynnande missbruk, säger Gunnar.
Socialstyrelsen kontrollerar inte
På socialstyrelsen har man ingen koll på detta, Maria State, enhetschef:
”Socialstyrelsen genomför bland annat epidemiologiska studier i syfte att fördjupa kunskapen om bland annat läkemedel. Inom området neuropsykiatri har vi publicerat flera analyser dock ingen som behandlar medeldoserna av olika ADHD-mediciner. Därför kan vi inte bistå dig med ett svar eftersom på Socialstyrelsen har vi inte sammanställt data på det.”
Okunskap hos förskrivare av antipsykotika
Vi har varit i kontakt med Beroendecentrum Stockholm om hur deras medeldoser ser ut men inte fått något svar. Professorn i klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet, Lars Farde svarar emellertid:
– Jag har också tagit del av Gunnar Bergendahls statistik och det finns en klar tendens till ökade doser. Det är bekymmersamt. Sannolikt finns det flera “förklaringar”. Jag nämner ett par i korthet. Det är ju ganska många år sedan som vi med hjärnavbildningsteknik (PET) kunde visa att lågdosbehandling med ett (1) preparat oftast är tillräckligt för att få antipsykotisk effekt och att risken för biverkningar därvid reduceras.
– Även om vi av och till påminner och undervisar om dessa principer så finns det säkert nya kollegor som inte känner till det. Intrycket är också att det återigen blivit vanligare att använda flera antipsykotiska läkemedel samtidigt. En paradox är också att de patienter som svarar sämst på läkemedel är de som får de högsta doserna. Säkerligen ordinerat med hopp om bättre effekt men samtidigt med risk för besvärliga biverkningar och till ingen nytta. Krav på snabb utskrivning kan vara en annan förklaring. Några har uppfattningen att högre doser ger snabbare effekt. Detta saknar vetenskapligt stöd. Det är ett mångfacetterat problem.
Ett annat problem är att Socialstyrelsen nu kommer att reducera tillgången till statistik för allmänheten. Siffror som de Gunnar Bergendahl plockat fram är inte längre möjliga att få ut.
Per Sternbeck
Läs också…
