3,5 procent av alla barn i Sverige lever i absolut fattigdom

Folkhälsan i Sverige – Folkhälsomyndighetens (FHM) årliga rapport visar att 2020 levde 3,5 procent av barn och 1,7 procent av vuxna i Sverige i absolut fattigdom. För drygt var femte barn med föräldrar som saknar gymnasieutbildning, och var sjätte barn fött utanför Europa, räcker familjens inkomster inte till de nödvändigaste utgifterna. Något som även påverkar barnens skolresultat.

Hushållens disponibla inkomst steg i snitt med 16 % i Sverige 2011–2020. Samtidigt lever 3,5 procent av barn och 1,7 procent av vuxna med varaktigt låg inkomststandard – dvs absolut fattigdom där inkomsterna inte räcker till det nödvändigaste – vilket motsvarar 65 700 barn och 124 000 vuxna. Utsatta grupper var personer med förgymnasial utbildning, särskilt kvinnor, samt personer födda utanför Norden.

Var tolfte vuxen och var tionde barn i Sverige lever i relativ fattigdom

Under 2014–2020 steg också andelen med varaktigt låg ekonomisk standard (relativ fattigdom) med 16 % bland både vuxna och barn och nu lever alltså var tolfte vuxen och var tionde barn i Sverige i relativ fattigdom. Varaktigt låg ekonomisk standard innebär att ha haft en disponibel inkomst som understiger 60 procent av medianvärdet för riket under det senaste året samt minst två av de tre föregående åren.

Fattiga barn presterar sämre i skolan

Folkhälsomyndigheten konstaterar att Samma grupper [fattiga barn] har också sämre resultat både i grundskolan och gymnasiet.

Elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning gick 2021 ut årskurs 9 i mycket högre utsträckning än elever vars föräldrar har gymnasial respektive förgymnasial utbildning: 93, 79, 54 procent. Andelen som tog gymnasieexamen inom fyra år var mer än dubbelt så stor bland elever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning (83 %) än bland dem vars föräldrar saknar gymnasieutbildning (40 %). Bland elever födda i Sverige gick 89 procent ut årskurs 9 som behöriga till gymnasiet och 80 procent tog gymnasieexamen inom fyra år efter påbörjad utbildning. Motsvarande siffror för elever födda utanför Europa var 62 respektive 41 procent.

Vissa tvingas avstå från att söka tandläkarvård/sjukvård

År 2022 uppgav 9,2 procent av befolkningen, 16–84 år, att de har avstått från tandläkarvård av ekonomiska skäl trots behov. Andelen var högre bland personer med förgymnasial utbildning jämfört med personer med eftergymnasial utbildning. Och 2021 uppgav 4,8 procent av befolkningen, 16–84 år att de har avstått från läkarvård de senaste 12 månaderna, trots upplevt behov. Det fanns dock inga tydliga skillnader mellan utbildningsgrupperna

Psykisk ohälsa vanligare bland kvinnor och personer med förgymnasial utbildning

Av befolkningen 16–84 år uppgav 9 procent besvär som indikerar en allvarlig psykisk påfrestning, 2022. Det var vanligare bland kvinnor än män, bland yngre än bland äldre och hos personer med förgymnasial utbildning och personer födda utanför Norden. Förekomst av stress samt lätta besvär av ängslan, oro eller ångest var också vanligare hos kvinnor och yngre. Stress var även vanligare bland personer med förgymnasial utbildning än bland personer med eftergymnasial utbildning, medan lätta besvär av ängslan, oro och ångest inte skilde sig åt mellan utbildningsgrupperna.

Skribent Dennis Aberos
070-797 20 29
info@equalsthlm.se

Läs också…

Den nya fattigdomen – inte så ny!
Rinkeby idag – Aspudden 1970