Socialstyrelsen – en passiv ”kunskapsmyndighet”!

Under en intensiv nyhetsvecka för Socialstyrelsen så publicerade man i slutet på november tre nyheter på sin hemsida som på ett kort och effektivt sätt presenterar det tillstånd av läkemedelsberoende svensk psykiatri befinner sig i.

”Socialstyrelsen är Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg.

Myndigheten ansvarar för att styra, stödja och utveckla hälso- och sjukvården och socialtjänsten utifrån bästa tillgängliga kunskap, genom samarbete och oberoende experter.”
Så beskriver Socialstyrelsen sig själv. Stämmer påståendet?

23 november publicerades nyheten: ”Ökning av läkemedels- och narkotikarelaterade dödsfall förra året.”
28 november publicerades nyheten: ”Fortsatt kraftig ökning av adhd-diagnoser”
Den 30 november publicerads nyheten: ”Fler äldre får antidepressiva läkemedel”

Nyheterna kan för den oinvigde se ut som skilda från varandra men tittar man närmare på hela området, ställer relevanta frågor och försöker skapa sig en helhetsbild är det oundvikligt att se sambanden.

Över två personer dör varje dag av psykoaktiva substanser, rapporterar Socialstyrelsen

860 personer dog av narkotika – eller läkemedelsförgiftningar 2022, långt över två per dag. Störst ökning ses för suiciddödsfall orsakade av narkotika eller läkemedel som uppgår till 43 % av dödsfallen
Socialstyrelsen skriver vidare:
”Statistiken visar också att en mycket stor andel av de som avlidit till följd av läkemedels- eller narkotikaförgiftningar har haft kontakt med psykiatrin innan, vilket syns i form av psykiatriska diagnoser. Kategorin förstämningssyndrom, vilket bland annat inkluderar depression, fanns registrerad bland en tredjedel av suiciddödsfallen. Bland dem som dött av överdos var också tidigare missbruksdiagnoser mycket vanliga. Tidigare smärtdiagnoser var genomgående vanligare bland kvinnor.”

En mycket stor andel av de som avlidit har alltså haft, eller försökt ha kontakter med psykiatrin. Diskussioner om detta förs inte i pressmeddelandet.

Adhd har ökat exceptionellt – Socialstyrelsen för inga diskussioner om varför eller hur

”Sedan 2006 då Socialstyrelsen började kartlägga förskrivningen av adhd-läkemedel i Sverige har ökningen varit exceptionell. Totalt är det för närvarande närmare 190 000 personer i Sverige i åldern 5-64 år som har fått en adhd-diagnos och förskrivs något adhd-läkemedel.

– Eftersom andelen som får diagnosen fortsätter öka och antalet nya fall inte visar någon tendens att stanna av, räknar vi med att andelen som diagnostiseras kommer att fortsätta öka, säger Peter Salmi, utredare på Socialstyrelsen.”

”Uppgifter om uttag av adhd-läkemedel ger en bra indikation på hur många som har fått diagnosen adhd. Baserat på uppgifter i läkemedelsregistret och patientregistret påbörjar omkring 75 procent av alla skolbarn i åldern 10-17 år en läkemedelsbehandling efter att de fått en adhd-dagnos.

– Utifrån de data vi har är det nu 10,5 procent av pojkarna och sex procent bland flickorna som har en adhd- eller add-diagnos. Vi tror att andelen kommer att öka till 15 procent för pojkar och 11 procent för flickor innan utvecklingen skulle kunna plana ut. Men det bygger på att antalet nya fall inte fortsätter att öka, säger Peter Salmi.”

Psykiatrin ställer diagnoser och skriver ut mediciner i ett rasande tempo. Allt fler som fått diagnosen börjar nu ställa krav på att få genomgå en utredning till för att slippa den.

Diskussioner om ADHD-explosionen och dess inverkan på direkt drabbade men också andra patientgrupper som drabbas av undanträngningseffekter, diskuteras inte i pressmeddelandet.

Kraftig ökning av antidepressiva till äldre – Socialstyrelsen påtalar underförskrivning för män

”Allt fler äldre personer använder antidepressiva läkemedel. Under perioden 2006-2022 var ökningen 23 procent för personer i åldern från 65 år och uppåt. Och det är framför allt äldre kvinnor som använder antidepressiva läkemedel. I åldern 65+ är användningen nära 70 procent högre hos kvinnor jämfört med män.

”Äldre personer som får antidepressiva läkemedel har i betydligt större omfattning hjälp från socialtjänsten – såväl hemtjänst i eget boende som särskilt boende – jämfört med befolkningen i övrigt. Det sambandet är mycket tydligt.

”Det finns dock mycket som tyder på att det är en underdiagnostisering av depression hos män. En förklaring till det kan vara att det är svårare att upptäcka depression hos män, men också att män är mindre benägna att söka hjälp för sådana problem, säger Johan Fastbom, projektledare för kartläggningen.”

”Socialstyrelsens kartläggning visar också att förskrivningen av antidepressiva medel ökar markant i samband med att den äldre börjar få hemtjänst eller flyttar till ett särskilt boende. En möjlig förklaring kan vara att det innebär en stor omställning och att det kan påverka den psykiska hälsan, med ökad risk för depression, ångest och sömnsvårigheter.”

Socialstyrelsen beskriver det som en naturlag att förskrivningen av antidepressiva till äldre ökar utan att problematisera varför den gör det.

Kontakter med vård leder till mer diagnoser som leder till mediciner

Mönstret i dessa tre nyheter är mycket tydligt. När man mår dåligt psykiskt är det allmänna rådet att man ska söka kontakt med psykiatrin. Psykiatrin undersöker symtom. På grundval av symtomen sätter de en diagnos. På grundval av diagnosen sätter de in medicinsk behandling – som syftar till att dämpa symtomen. God tillgång till psykiatri ökar antalet diagnoser och förklarar den stora ökningen av psykofarmaka. Detta hade kunnat vara en bra sak om man fortsatt med att ge behandling mot de bakomliggande orsakerna till människornas dåliga mående. Problemet är att detta inte händer. Psykiatrins behandlingsinsatser stannar vid läkemedelsanvändning. Och det hade också kunnat vara en bra sak om det inte var för alla biverkningar människor får av psykoaktiva substanser. Man får sitt känsloliv ned- eller uppreglerat. Man blir beroende. Man blir tillvand. Man får zappar i huvudet. Svårt med balansen, aptiten, relationer, osv. När man sedan går med dessa nya problem till psykiatrin, så blir svaret självklart ännu fler mediciner, eftersom man uppvisar symtom, som pekar mot en diagnos, och så ska symtomen dämpas…

Sociala faktorer bakom att människor medicineras

En av förklaringarna bakom ADHD-explosionen brukar vara att skolan, helt utan lagstöd, kräver diagnoser för att sätta in extra resurser till elever som inte klarar studiemålen. En annan att sättet skolan är organiserad på och undervisar på, inte tar hänsyn till elevers olika grad av mognad. En av förklaringarna bakom äldres ökande grad av depression brukar vara ofrivillig ensamhet och avsaknad av sociala sammanhang. Psykiatrin kan inte lösa skolans utveckling eller bidra till äldres sociala liv – men psykiatrin borde i betydligt högre grad än nu inleda diskussioner om befolkningens psykiska mående generellt, om det rimliga i antalet suicidfall, att ADHD-diagnoser och äldres depressioner hela tiden ökar. Men det är tyst. Kritiska diskussioner förs inte i psykiatrin. Man gör det man kan och ska enligt Socialstyrelsen: Man förskriver mediciner. Därigenom har man följt riktlinjerna. Därmed har man gjort det behandlingsinsatser som enligt Socialstyrelsen har evidens. Frågan är om man har gjort rätt?

Socialstyrelsen märkvärdigt passiv

Socialstyrelsen kallar sig alltså ”Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg”. Det är märkligt att Sveriges ”kunskapsmyndighet” på ovanstående områden inte diskuterar innehållet i sina pressmeddelanden, inte problematiserar den höga dödligheten, att en så oerhört stor del av befolkningen använder psykofarmaka som per definition rumsterar om i våra hjärnor och i väldigt många fall ställer till problem för människor. I stället rapporterar man hållningslöst att konsumtionen hela tiden ökar precis som om det vore en naturlag.

Om psykiatrin inte kan anses ha ett ansvar för att diskutera hälsofrågor på befolkningsnivå måste ändå Socialstyrelsen som ”kunskapsmyndighet” ha det. De tar inte ansvaret. Varför? Anser de att utvecklingen går åt rätt håll? Eller åt fel håll? Skriv det då för bövelen!

Skribent Per Sternbeck
070-797 20 29
info@equalsthlm.se

Läs också...

Antidepressiva till barn ökar 300 % – risk för undermedicinering säger Socialstyrelsen