”Vården” vid rättspsykiatrin i Öjebyn är mest förvaring

Justitieombudsmannen (JO) har granskat ”vården” vid rättspsykiatrin i Öjebyn i Piteå. Patienter och personal säger att det mest är förvaring. Patienterna har väldigt lite att göra om dagarna och många patienter får inte heller tillräckligt med utevistelse. En patient har vårdats i flera decennier och saknar en konkret vårdplan.

Det är särskilt alarmerande att personalen själva säger att den låga bemanningsgraden av personal har lett till att ”vården” består mest av medicinering. JO skriver:
”Flera anställda påpekade att bemanningssituationen medför att möjligheterna att erbjuda patienterna annat än farmakologisk behandling är för små. Personalen menade också att de patienter som ”låter mest” blir mer uppmärksammade och att de patienter som är tysta glöms bort”.
”Vid inspektionen uttryckte både patienter och flera anställda att vården mer är att likna vid förvaring.”

Samtalsrum har gjorts om till patientrum – med färre samtal som resultat

Vid inspektionen såg JO att två samtalsrum gjorts om till patientrum för att hantera överbeläggningar. Enligt personalen ”medförde [detta] att möjligheten till samtal med patienterna minskade och att en del samtal fick avhandlas i korridoren vilket de menade var problematiskt.”

43 vårdplatser och endast en kan utnyttja arbetsterapin

”Både anställda och patienter uppgav i samtal med JO:s medarbetare att arbetsterapin varit stängd sedan senvåren 2022 då det saknas arbetsterapeuter. På grund av bemanningssituationen ges inte samma möjlighet till sysselsättning som tidigare. Både personalen och patienterna ansåg att det borde finnas fler aktiviteter. Patienterna beskrev att de ägnar dagarna åt att titta på TV, lyssna på musik och spela kort vilket är långtråkigt… Vid den avslutande genomgången uppgav ledningen att arbetsterapin inte är stängd och att en patient i taget kan gå dit med personalen. Tidigare fanns två öppna grupper med arbetsterapeuterna varje vecka.”

Kliniken har 43 vårdplatser så om endast en patient åt gången kan sysselsätta sig i arbetsterapin kan man förstå att både anställda och patienter uppfattat att den varit stängd i nästan ett år.

Brist på sjuksköterskor och utbildade skötare, många 18-åringar anställs

Personalen uppgav att bemanningsnivån är låg och att mycket arbete på kliniken utförs av vikarier som många gånger fortfarande studerar på gymnasiet. På grund av att det är få ordinarie personal måste de ”ta hand om uppdrag som kontaktperson för fler patienter än det är tänkt, dokumentation hinns inte med och att det därmed inte går att följa i journal eller andra dokument vilka insatser som pågår.” Flera patienter berättade att det är för få personal och att aktiviteter ställs därför in.

Patienterna får sällan träffa läkare

”Patienterna uppgav att de träffar läkare på en behandlingskonferens var sjätte månad och att de utöver det sällan träffar en läkare. En patient framhöll att ett läkarsamtal som varar tio minuter en gång per halvår är för lite och att läkare borde kunna träffa patienter oftare. Några anställda menade att det inte riktigt stämmer att en patient endast träffar läkare på behandlingskonferensen [varje halvår] men uppgav att det ”ligger något i det”.”

Begränsade möjligheter till utevistelser

Alla avdelningar har en utegård med en kur och bänk. Vid tidpunkten för inspektionen var det vinter och mycket snö och det fanns endast en gång till kuren som var uppskottad. Personalen uppgav att det främst är patienter som röker som nyttjar utegården. Det finns ett frigångsområde där patienter som beviljats frigång i förvaltningsrätten kan promenera. Men för de patienter som saknar frigångsförmån blir det begränsningar. ”Arbetsbelastningen för de anställda avgör hur ofta en patient utan frigångsförmån kan komma ut. Personalen hinner inte alltid gå ut tillsammans med en patient även om patienten har beviljats en viss tid för utevistelse.”

En patient har varit inspärrad i Öjebyn under flera decennier och saknar konkret vårdplan

En vårdplan ska ange de behandlingsåtgärder och andra insatser som behövs för att syftet med tvångsvården ska uppnås och för att resultaten av dessa insatser ska kunna bestå. Vårdplanen för patienten som varit inspärrad på Öjebyn under flera decennier är mycket bristfällig.

”I vårdplanen för den aktuella patienten finns, med undantag för den lite svepande och egentligen givna formuleringen om att patienten ska ”[b]ibehålla sina sociala förmågor”, inte beskrivet några egentliga mål för vården. Det är inte heller tydligt beskrivet vilka insatser som ska syfta till att minska risken för återfall i brott… I stället för att vara framåtsyftande och beskriva hur patienten ska rehabiliteras förmedlar vårdplanen en uppgivenhet beträffande patientens möjligheter till återanpassning till samhället. Om man från vårdgivarens sida gör bedömningen att rehabilitering inte är möjlig bör fokus skifta till habiliterande åtgärder och innehåll i vården i syfte att skapa ett så meningsfullt liv som möjligt för patienten.”

JO inspekterar för att uppfylla Sveriges åtaganden mot tortyr

JO genomförde inspektionen som ett led för att förebygga tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning av frihetsberövade personer, den så kallade Opcat-verksamheten. Sverige har undertecknat tilläggsprotokollet till FN:s tortyrkonvention och förbinder sig därför att regelbundet besöka platser där personer kan hållas frihetsberövade.

PAR är bekymrad men dessvärre inte förvånad över JOs fynd

Bland PARs medlemmar finns flertalet nuvarande och före detta patienter. PAR har även kontakt med många patienter som vårdas på rättspsykiatriska kliniker. Och vår erfarenhet visar att förhållandena vid Öjebyn i Piteå är långt ifrån ovanliga. Möjligheten till en vettig sysselsättning i rättspsykiatrin är väldigt begränsad och på de flesta, om inte alla kliniker, tittar patienterna mycket på TV, spelar kort och gör andra strösaker. Det råder en generell underbemanning även om den verkar vara extrem i Öjebyn. När det fattas personal – vilket händer på alla kliniker – ställs aktiviteter såklart in. Och kön till samtalsbehandling är ofta ganska lång. Däremot får i stort sett alla patienter mediciner.

Skribent Dennis Aberos
info[@]equalsthlm.se
070-7972029

Läs också…

Man kan inte förvara personer med psykossjukdom på psykiatriska institutioner – Patienter och Anhöriga i Rättspsykiatrin

Rättspsykiatrin i Sala arbetar med anhörigstöd – unikt i Sverige