Nyhet —
Ideellt arbete i Sverige värderas till 200 miljarder kronor
Omkring 4,5 miljoner personer i Sverige ägnade sig regelbundet åt ideellt arbete under 2024. Arbetet motsvarar ett beräknat ekonomiskt värde på 200 miljarder kronor, eller 3,1 procent av BNP. Det visar beräkningar som bygger på Marie Cederschiöld högskolas återkommande undersökning av det ideella arbetet i Sverige och uppgifter från SCB.
Det beräknade värdet är något större än detaljhandelns bidrag till Sveriges ekonomi, som under samma år motsvarade 2,9 procent av BNP. Det ideella arbetets ekonomiska värde ingår däremot inte i BNP.
– Sammantaget visar resultaten att frivilligt arbete utgör en betydande samhällsekonomisk resurs. Även om frivilligt arbete inte ingår i BNP enligt gällande internationella riktlinjer kan en separat ekonomisk värdering bidra med kompletterande kunskap om dess omfattning och ekonomiska betydelse, säger Ola Segnestam Larsson, docent och forskare vid Institutionen för civilsamhälle och religion på Marie Cederschiöld högskola.
Drygt 800 miljoner timmar ideellt arbete
Till det ideella arbetet räknas arbete som utförs obetalt och inom ramen för en ideell organisation inom det civila samhället. Sådant arbete kan till exempel innebära att leda en studiecirkel i en kulturförening eller vara tränare i en idrottsförening.
Under 2024 utfördes uppskattningsvis drygt 800 miljoner timmar ideellt arbete i Sverige.
Det ekonomiska värdet har beräknats genom att uppgifter om frivilligt arbete kombinerats med statistik över bland annat löner, befolkning och BNP. De frivilliga arbetstimmarna har värderats utifrån kostnaden för motsvarande avlönat arbete.
Män arbetar fler timmar ideellt
Män står för 55,5 procent av det ideella arbetets beräknade ekonomiska värde och kvinnor för 44,5 procent. Män arbetar också ideellt fler timmar, 54,6 procent jämfört med 45,4 procent för kvinnor.
– Skillnader i de ersättningsnivåer som används i beräkningarna har förhållandevis liten betydelse för skillnaden i ekonomiskt värde mellan kvinnor och män. Framför allt handlar det om att män sammantaget arbetar fler timmar ideellt, säger Ola Segnestam Larsson.
Störst värde i åldrarna 30–59 år
Störst ekonomiskt värde står personer i åldrarna 30–44 år och 45–59 år för. Närmare 60 procent av det beräknade värdet kommer från ideellt arbete som utförs av personer i dessa åldersgrupper.
En förändring sedan 2019 är att personer mellan 30 och 44 år nu står för ett större värde än personer mellan 16 och 29 år. År 2019 var förhållandet det motsatta.