Fler högerextrema aktiviteter under 2025 – ung generation förnyar en stagnerad extremhöger

Under 2025 ökade antalet aktiviteter i den rasideologiska miljön i Sverige. Samtidigt är extremhögern i förändring. Traditionella organisationer tappar kraft medan nya, mer löst organiserade grupper växer fram och lockar en ny generation unga. Det visar Stiftelsen Expos årsrapport om den svenska rasideologiska miljön.

Under året dokumenterade Stiftelsen Expo 1 465 aktiviteter, jämfört med 1 245 året innan. Även om miljöns aktivitetsnivå ökar för andra året i rad är den fortfarande betydligt lägre än under extremhögerns mest aktiva år under 2010-talet.

En viktig förklaring till ökningen är framväxten av Aktivklubb Sverige, som snabbt vuxit till en av de mest dynamiska aktörerna i miljön. Gruppens aktivitetsnivå mer än fördubblades under året och organisationen lockar framför allt unga genom kampsport, social gemenskap och en enklare form av politiskt engagemang. Samtidigt fortsätter flera etablerade organisationer att tappa fart.

– Den svenska extremhögern befinner sig i en omvandling. De traditionella organisationerna har svårt att engagera nya aktivister, samtidigt som nya löst organiserade nätverk växer fram och attraherar unga. Det skapar en mer fragmenterad och svåröverblickbar miljö och potentiellt farlig miljö, säger Daniel Poohl, vd för Stiftelsen Expo.

Under 2025 dokumenterades aktiviteter från 31 olika aktörer, det högsta antalet sedan mätningarna började 2008. Den ökande mångfalden av grupper innebär att extremhögern i Sverige i dag består av ett virrvarr av organisationer, nätverk och lösa initiativ snarare än några få dominerande aktörer.

Nordiska motståndsrörelsen (NMR) är fortfarande den mest aktiva organisationen, men genomförde 676 aktiviteter, vilket är den lägsta nivån på tio år. Även om organisationen börjat locka nya unga aktivister är NMR pressat av bland annat USA:s terrorklassning.

Högerextrem ungdomskultur växer fram

Rapporten visar också att en bredare högerextrem ungdomskultur håller på att växa fram. Unga män uttrycker högerextrema identiteter och idéer både online och offline, ofta utan att vara formellt knutna till en organisation.

Utvecklingen drivs till stor del av sociala medier där extremistiska idéer, konspirationsteorier och antisemitism sprids i hög takt. Den digitala miljön kan fungera som en inkörsport till mer organiserade grupper – men också radikalisera individer som senare begår våldsdåd på egen hand.

Samtidigt finns en växande oro för att unga dras in i mer extrema och våldsbejakande nätverk. Under året kunde Expo dokumentera flera fall där personer inspirerats av den så kallade 764-miljön som nu utgör ett helt nytt typ av hot.

– När extremhögern förändras på det här sättet blir hotbilden mer komplex. Fler små aktörer och lösa nätverk gör det svårare att identifiera och förebygga radikalisering, säger Daniel Poohl.

Aktiv i fler delar av landet

Den rasideologiska miljön var under 2025 aktiv i 160 av Sveriges 290 kommuner, jämfört med 140 året innan. På regional nivå ökade aktivitetsnivån i majoriteten av landets län, med en särskilt tydlig ökning i Stockholms län.

En stor del av aktiviteterna bestod av propagandaspridning i form av klistermärken, affischer och klotter i det offentliga rummet. Den typen av aktivism står för majoriteten av de dokumenterade aktiviteterna och används framför allt för att marknadsföra organisationerna och locka nya sympatisörer.

Om rapporten

Stiftelsen Expos årsrapport om den rasideologiska miljön bygger på en unik sammanställning av högerextrem aktivitet i Sverige från 2008 till 2025. Materialet baseras på systematisk granskning av öppna källor, gruppernas egen rapportering samt Expos egen research. Rapporten ger en bild av miljöns mobiliseringsförmåga, organisationer och centrala trender.

Rapporten finns att ladda ner i Expos pressrum och på Expos hemsida.