En halv miljon svenskar tror att deras testamente kommer chockera anhöriga

Vem ska ärva vad? Och ska man berätta för sina arvtagare hur man vill dela upp det? Det är frågor många ställer sig i samband med att de skriver sitt testamente. En ny Novus-undersökning från Familjens Jurist visar att många faktiskt tror att innehållet i deras testamente kommer chockera de anhöriga – och överraskningar i arvet är vanligare än man kan tro.

När man skriver ett testamente kan man kan själv välja vad man vill att anhöriga ska ärva, och vilka som ska ärva. Man kan exempelvis välja att inte lämna någonting alls till sina barn eller barnbarn i sitt testamente, och man har inte heller skyldighet att berätta om sina önskemål för någon annan. Däremot är det lätt hänt att hemligheter som dessa leder till konflikter inom familjen när de avslöjas.

- Man kan alltid välja vem man vill att arvet ska gå till, eller om man kanske vill att allt ska gå till välgörenhet. Däremot är det viktigt att komma ihåg att de som är bröstarvingar, det vill säga barn och barnbarn, alltid kan bestrida testamentet om de inte får ta del av sin laglott. En laglott är den halva av arvet som är öronmärkt till att fördelas lika mellan eventuella bröstarvingar. Det är vanligt att det vid sådana tillfällen rivs upp starka känslor hos familjen och konflikt kan uppstå om man exempelvis förväntat sig mer i arv. Tänk också på att uppdatera testamentet efter stora livshändelser, som giftermål och skilsmässa. Annars finns det risk att det ligger kvar gamla testamenten som inte stämmer överens med hur man vill fördela arvet idag, säger Arne Larsson, jurist inom arvsrätt på Familjens Jurist. 

Undersökningen från Familjens Jurist visar att 7 procent av svenskarna tror att deras testamente kommer chockera anhöriga, vilket motsvarar ca 400 000–600 000 svenskar. Det handlar om vem som ärver vad, men också vilka som inkluderas eller exkluderas från arvet.

- Det händer att den efterlevande vid en bouppteckning får reda på att deras partner har barn från tidigare relationer. Men främst handlar det om att man kanske valt att skänka en del till välgörenhet eller att man helt exkluderat en person som man tagit för givet ska vara med. Väljer man att bortse från den traditionella arvsordningen och fördela arvet på annat sätt kan det vara bra att berätta detta för sina närmaste för att minimera risker för konflikter efter sin bortgång. Då får man chansen att motivera och informera om hur man tänker och minskar därmed risken att det uppstår konflikt mellan familjemedlemmarna efter sin bortgång, säger Arne.  

Tänk på detta för att undvika arvskonflikt

• Ett testamente måste vara undertecknat och bevittnat av två vittnen.
• Ska personer som inte är bröstarvingar få en del av ett arv behöver det tydligt framgå i testamentet vem eller vilka det gäller. 
• Om man är arvtagare har man tio år på sig från att dödsfallet inträffade att kräva sin arvsrätt. Därefter anses arvsrätten vara preskriberad. 
• Om man anser att testamentet är upprättat på felaktiga grunder, går det att ”klandra” testamentet, vilket måste ske inom sex månader efter att testamentet har delgivits. Det kan exempelvis vara om det finns formfel eller om man anser att testamentet inte är upprättat av någon som varit i sina sinnes fulla bruk. Det är dock endast arvingar enligt lag som kan klandra ett testamente.  
• Om man vill undvika konflikter är det alltid bäst att vara så rättvis som möjligt och informera i förväg om hur man vill fördela sitt arv. Samtidigt har man rätt att bestämma vem som ska ärva ens tillgångar, och då måste man överväga om ens egen vilja bör väga tyngre än eventuella framtida familjekonflikter.

Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av Familjens Jurist. Syftet är att undersöka den svenska allmänhetens inställning till olika juridiska frågor. Undersökningen är genomförd via webbintervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade och representativa Sverigepanel. Totalt gjordes 1037 intervjuer mellan 25 - 30 augusti 2023.