Juristen: Förslag om åldersgräns för sociala medier väcker frågor om barns rättigheter

Frågan om åldersgränser för sociala medier har snabbt seglat upp på den europeiska agendan. Flera länder har redan infört eller är nära att införa begränsningar, samtidigt som EU skärper kraven på plattformar. Nu utreds även frågan i Sverige, där ett delbetänkande ska redovisas juni 2026. Syftet är att stärka skyddet för barn – men det väcker samtidigt juridiska frågor om barns rättigheter. Det menar Johanna Lindström, jurist på Familjens Jurist och doktorand i barnrätt på Stockholms universitet.

Sociala medier är i dag en självklar del av vardagen – för både vuxna och barn. För många unga är det en central plats för gemenskap, identitetsskapande och information. Samtidigt ställer utvecklingen nya frågor för föräldrar. Frågan om åldersgränser handlar därför inte bara om att begränsa tillgången, utan om hur barn kan skyddas från risker i digitala miljöer utan att stängas ute från viktiga sociala sammanhang. Samtidigt finns det ett stöd även bland unga själva för att stärka skyddet, där en majoritet uppger att de är positiva till åldersgränser i sociala medier, enligt en undersökning från Mediemyndigheten.

- I utredningen finns en tydlig ambition att skydda barn från risker i digitala miljöer, vilket i grunden är positivt. Samtidigt är det ett komplext område där flera rättigheter måste vägas mot varandra, och där barnkonventionen behöver vara central. Barn har rätt till yttrandefrihet, information och privatliv, vilket sociala medier möjliggör, men också till en trygg utveckling och skydd mot våld och utsatthet, där sociala medier kan innebära risker. För att en reglering ska vara möjlig behöver alla barnets mänskliga rättigheter samspela. Det visar hur många delar som måste fungera tillsammans och varför frågan snabbt blir komplicerad, säger Johanna Lindström, jurist på Familjens Jurist som också forskar i barnrätt.

Frågan om åldersgränser för sociala medier handlar ur ett juridiskt perspektiv också om vem som bestämmer – om det är föräldrarna, barnet själv eller lagstiftaren, och vilken ansvarsfördelning som faktiskt blir bäst för barnet i slutändan.

- I dag ligger mycket ansvar hos föräldrar, inte minst eftersom det krävs att en vårdnadshavare samtycker till att ett barn under 13 år får använda digitala tjänster enligt GDPR. En lagstadgad åldersgräns för sociala medier skulle innebära att en del av denna bestämmanderätt flyttas från föräldrarna till lagstiftaren. Samtidigt är det inte självklart att en åldersgräns i sig leder till minskad utsatthet, till exempel för våld eller mobbning, och det finns en risk att problemen i stället flyttas till andra mindre reglerade plattformar, säger Johanna.

Om utredningen
Den svenska utredningen, som tillsattes av regeringen i oktober 2025, ska ta ställning till om en åldersgräns för sociala medier bör införas och hur den i så fall kan utformas i linje med barnkonventionen, Europakonventionen och svensk grundlag. Uppdraget omfattar även att se över alternativa åtgärder, som att höja åldern för samtycke enligt GDPR. Ett delbetänkande ska redovisas till Regeringskansliet den 12 juni 2026, och slutredovisningen lämnas i november samma år.