Sambo, barn och bostad – här tror svenskarna fel om lagen

Att bli sambo känns ofta som en milstolpe: man packar ner sitt porslin, flyttar ihop och tänker att nu delar vi livet. Men det många glömmer är juridiken. För även om sambolivet kan kännas likt ett äktenskap i vardagen ser lagen annorlunda ut. En ny Sifo-undersökning från Familjens Jurist visar att många inte har koll – vilket kan få oväntade konsekvenser om livet förändras.

Trots att sambolivet är vanligt i Sverige är kunskapen om vad som gäller låg. Undersökningen visar att hela 66 procent av svenskarna inte vet att en bostad som köpts för gemensamt bruk delas lika vid en separation, även om bara en av parterna stått för kontantinsatsen. Nära hälften, 45 procent, tror också att den som står på ett hyreskontrakt automatiskt får bo kvar vid en separation – vilket inte stämmer.

– Det är ganska vanligt att man som par lever i en kärleksbubbla och tänker att man inte ska bryta upp eller att man inte kommer bråka om det skulle hända. Men jag möter ofta par där den ena trott att det är självklart att få bo kvar bara för att man betalat mest eller står på hyreskontraktet. När det sen visar sig att bostaden ändå ska delas lika, eller att behovet avgör vem som får bo kvar i en hyresrätt, kommer det ofta som en stor överraskning. Det är först när relationen tar slut som okunskapen blir ett problem, och då kan en redan jobbig situation snabbt bli en segdrnej agen och ibland även kostsam konflikt, säger Pierre Kryhl, senior jurist på Familjens Jurist.

För sambor med barn kan ett uppbrott eller dödsfall få ännu större konsekvenser om man inte har koll på vad som gäller juridiskt. Är man sambo och har gemensamma barn kommer barnen att ärva allt direkt om det inte finns ett testamente – till skillnad från gifta par. Mer än två av fem svenskar (42 procent) känner dock inte till hur arvsreglerna ser ut för sambor.

– Det handlar inte om att utgå från att relationen ska ta slut, det handlar om omtanke. Att vilja skydda varandra, och i vissa fall också barnen, från onödiga konflikter, ekonomisk otrygghet eller praktiska problem. Särskilt när man har barn tillsammans kan juridiken få stora konsekvenser, till exempel vid ett dödsfall. När man reder ut det i lugn och ro, i goda tider, undviker man att behöva ta tunga beslut mitt i ett känslomässigt kaos, säger Pierre.

Juristen reder ut vanliga missuppfattningar om sambolivet

Den som betalat mest för bostaden får mest vid bodelningen
Fel. Om ni köpt bostaden för att bo där tillsammans, vilket de flesta gör, ska den delas lika om ni separerar oavsett vem som lagt in mest pengar eller amorterat mest. Vill ni att något annat ska gälla behöver ni upprätta ett samboavtal som båda signerar.

Min sambo ärver mig
Sambor ärver inte varandra enligt lag. Utan testamente går hela arvet direkt till barnen – eller till föräldrar/syskon om barn saknas. Som sambor är det därför vanligt att man skriver ett testamente för att vara säker på att ens partner kan bo kvar i den gemensamma bostaden om den andra dör.

Står jag på hyreskontraktet får jag automatiskt bo kvar
Här ser det lite olika ut. Har ni bott ihop och skapat ett gemensamt hem kan den med störst behov, till exempel om en får ensam vårdnad om barnen, ha rätt att ta över kontraktet. Här är det behovet som styr, inte bara hyreskontraktet.

Vi har bott ihop så länge att vi räknas som gifta
Oavsett om ni varit sambor i två månader eller 20 år är villkoren desamma. Det skydd som gäller i ett äktenskap gäller inte sambor, varken vid separation eller dödsfall.

Vi behöver inte skriva något – vi litar på varandra
Det är såklart en fin tanke, men kärlek och juridik är olika saker. Samboavtal och testamente är inte ett tecken på misstro – det är omtanke, framförhållning och lite sunt förnuft.

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes av Verian i SIFO-panelen på uppdrag av Familjens Jurist. 1504 respondenter i åldrarna 18-84 år svarade på undersökningen mellan den 23:e och 28:e april 2025.