Blogginlägg —
Vad tar vi med oss från andra årets CSRD-rapportering i Europa?
[FAR-bloggen | Sara Lissdaniels] Många länder i Europa har nu använt CSRD i två år. Vi i Sverige, som ligger ett år efter, har möjlighet att dra nytta av de insikter som görs på europeisk nivå - inte minst med bakgrund mot den kritik som nu framförs i den svenska debatten.
Hållbarhetsrapportering genomgår just nu större förändringar än någonsin. I syfte att underlätta övergången till de nya CSRD-reglerna har Accountancy Europe, den europeiska paraplyorganisationen för revisions- och rådgivningsbranschen, tillsammans med European Contact Group (ECG) skapat en plattform för dialog, under namnet CSRD Practice Forum. Här möts rapportörer, revisorer, investerare, standardsättare och tillsynsmyndigheter för att öppet diskutera utmaningar och lösningar.
Viktiga framtidsspaningar: Hur fungerar CSRD i praktiken?
I april arrangerades det fjärde samtalet med fokus på reflektion över det andra året av implementering och framåtblick mot nästa fas. Forumet gav en vältajmad möjlighet till ett öppet utbyte om vad som fungerar i praktiken, vad som förblir utmanande och vad som fortfarande utvecklas. Under mötet betonades samarbete och ömsesidigt lärande mellan de olika aktörerna i rapporteringssfären.
Mot bakgrund av den senaste tidens kritik som har riktats mot hur hållbarhetsgranskningen har genomförts i Sverige, och att Sverige dessutom ligger ett år efter övriga Europa, ser jag insikterna från forumet som en viktig framtidsspaning för svensk del.
Från osäkerhet till erfarenhet
När resan startade i juni 2024 var tonläget präglat av osäkerhet. Frågorna handlade då om grundläggande beredskap och hur företag överhuvudtaget skulle kunna uppfylla kraven i de nya ESRS-standarderna och förutsättningarna för granskning. Under 2025 skiftade dialogen mot de första praktiska erfarenheterna från noterade företag. Data från hållbarhetsrapporteringen kunde användas för internt beslutsfattande och strategi, samtidigt som förenklingsförslagen i Omnibus-paketet bedömdes centrala för att hantera den administrativa bördan.
Gradvis mognad i andra årets rapportering
Vid mötet nu i april konstaterade deltagarna att implementeringens andra år har varit "smidigare, men inte helt satt".
- Företagen har generellt varit bättre förberedda och datakvaliteten har förbättrats. Många företag har valt att bygga vidare på de strukturer och bedömningar som gjordes första året, snarare än att riva upp grundläggande beslut, i väntan på att regelverket ska stabiliseras helt.
- Systemet mognar. Fler företag börjar i högre grad integrera hållbarhetsdata i den ordinarie kontrollmiljön, i vissa fall med en dedikerad hållbarhetscontroller.
- Det finns ett starkt fokus på att tillämpa väsentlighetsanalysen tuffare för att undvika att rapportera ”allt överallt” och istället skapa beslutsrelevant information för investerare.
Sammantaget är det här faktorer som inte bara höjer kvaliteten utan även kan lätta den upplevda bördan från granskningen.
Dokumentationskrav är en utmaning som skaver
Trots framstegen finns det områden som upplevs obekväma. En återkommande punkt är att "översiktlig granskning" (begränsad säkerhet) i praktiken ofta uppfattas som revision (rimlig säkerhet) av företagen på grund av de omfattande dokumentationskrav som revisorerna ställer på komplexa områden som metodval och antaganden. Dessutom brottas marknaden fortfarande med en ojämn mognad mellan länder och olika typer av bolag.
Framtidsfokus på kvalitet och relevans
För att vi ska nå en rapportering och granskning som är både relevant och av hög, jämn kvalitet pekar samtalen på några avgörande punkter:
- Det finns ett brett stöd för att snabbt införa en gemensam EU-standard för granskning baserad på den globala standarden ISSA 5000. Det bedöms kunna skapa en mer förutsägbar spelplan och tydliggöra vad som faktiskt krävs i form av bevis och stickprov.
- Det behövs ett ”laserfokus” på väsentlighet där vi måste röra oss bort från att se CSRD som en ”checklista” för regelefterlevnad till att vara ett strategiskt verktyg.
- Alla parter efterlyser en ”period av lugn”. Efter de senaste årens intensiva förändringstakt behövs tid för att de nya processerna ska sätta sig.
Gemensamt ansvar för bättre rapportering
Insikterna från CSRD Practice Forum visar att resan mot en högkvalitativ hållbarhetsrapportering är en gemensam ansträngning och att utveckling kan ske när vi delar erfarenheter och insikter. Vi i Sverige har legat ett år efter övriga Europa och har först nu kunnat se den första skarpa kritiken mot revisorernas hållbarhetsgranskning. Samtidigt vidareutvecklar företagen sina system och processer, och både revisorer och företag drar nytta av det första årets rapportering och granskning.
Friktionen börjar också minska i takt med att förväntansgapet kring vad lagstiftarens krav på ”översiktlig granskning” innebär täpps till och rapporterande företag förstår att revisorerna måste följa en robust process för granskningen.
Stabilitet, tydlighet och dialog gör CSRD bättre
Det som krävs nu är en tid av stabilitet i rapporteringsramverken och en tydlighet genom den kommande europeiska granskningsstandarden. Genom att fortsätta dialogen mellan alla parter kan vi fortsätta resan mot att hållbarhetsdata blir lika tillförlitlig och relevant som finansiell information.
