Noll fällande domar sedan 1995 vid lönediskriminering

Pressmeddelande -

Noll fällande domar sedan 1995 vid lönediskriminering

Lönegapet mellan kvinnor och män består, men sedan 1995 har Arbetsdomstolen (AD) inte utfärdat en enda fällande dom för lönediskriminering. Nu infinner sig frågan om det överhuvudtaget är möjligt att komma åt nedvärderingen av kvinnors arbete lagstiftningsvägen.

DO har fått mycket kritik just för att myndigheten inte driver några fall av lönediskriminering, men Eva Nikell, utvecklingsledare på myndigheten, säger att DO – och före detta JämO – knappt fått in några anmälningar om lönediskriminering baserat på kön under de senaste tio åren. Hon säger att efter en boom av anmälningar mellan 1994-2001 så har det helt och hållet avstannat.

En trolig förklaring till bristen på anmälningar är Arbetsdomstolens dom i det så kallade ”barnmorskemålet”. Domstolen kom fram till att det var möjligt att visa att barnmorskornas jobb var likvärdigt med sjukhusteknikernas men att teknikerna hade en bredare arbetsmarknad att gå till som yrkesgrupp – och därmed dog frågan om att kunna pröva individuell lönediskriminering hos samma arbetsgivare.

Enligt Martin Mörk, chef för processenheten på DO, är obenägenheten hos enskilda individer att anmäla en av aspekterna i varför det är så det finns få fall av lönediskriminering som går till domstol.

— Dels så anses det tabu att prata om löner, det är lite fult att ta reda på vad andra har i lön, dels är man rädd för att en anmälan och en rättsprocess kommer påverka ens anställning och situationen på arbetsplatsen och dels vill man inte väcka frågan med facket.

Eva Schömer, professor i rättsvetenskap och docent i rättssociologi, menar att det är problematiskt att möjligheterna att vinna framgång för sin talan vid rättslig prövning i lönediskrimineringsfall är såpass begränsade som de är i dag och att det har en negativ effekt att inga fall får en fällande dom.

— Som rättssociolog skulle jag säga att det finns stor risk att de domarna sänder signaler till såväl arbetsgivare som arbetstagare att det i princip är omöjligt att få rätt i mål om lönediskriminering. Det blir som att säga att det arbete kvinnor gör inte är lika viktigt och värderas inte lika högt som det män gör.

Läs mer

HELT UPPLÅST NUMMER MED ANLEDNING AV 8 MARS

Ämnen

  • Brott, juridik, rättsfrågor
  • Arbetsliv
  • Politik
  • Sociala frågor
  • Ekonomi, finans
  • Media, kommunikation
  • Offentlig sektor

Taggar

  • Grupptalan
  • aktivism
  • feminism
  • equality
  • feminister
  • feministisk nyhetstidning
  • feministiskt perspektiv
  • jämställdhet
  • könsbalans
  • mänskliga rättigheter
  • lön
  • kön
  • diskriminering
  • lagstiftning
  • straffrihet
  • ansvarsutkrävande
  • nedvärdering
  • kvinnors arbete
  • lönegap
  • lika lön
  • eva nikell
  • do
  • arbetsdomstolen
  • arbetsmarknadens parter
  • tco
  • lo
  • saco
  • svenskt näringsliv
  • skl
  • almega
  • frihet
  • jämlikhet
  • kärlek

Feministiskt Perspektiv 
Tegelviksgatan 40 
116 41 Stockholm  

070-772 17 52

feministisktperspektiv.se  
red@feministisktperspektiv.se

Presskontakt

Anna-Klara Bratt

Anna-Klara Bratt

Presskontakt Chefredaktör/ansvarig utgivare 070-772 17 52