Pressmeddelande -

Regeringen föreslår en stabilitetsplan för Sverige för att säkerställa stabiliteten i det finansiella systemet

Regeringen beslutar idag om en stabilitetsplan för Sverige med åtgärder för att säkerställa den finansiella stabiliteten och hantera effekterna av den internationella finansiella krisen. Ett garantisystem föreslås för att öka förtroendet och därmed minska lånekostnaderna för hushåll och företag.


- Regeringen föreslår kraftfulla åtgärder för att lindra finansorons effekter för svenska hushåll och företag. Det svenska bankväsendet är väl rustat men påverkas allt mer av den internationella finansiella oron. Regeringen begär därför ett brett mandat för att kunna vidta de åtgärder som behövs för att förtroendet ska återvända, säger kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell.

- Samtidigt som vi ska se till att stabiliteten värnas och förtroendet återvänder är vår utgångspunkt att svenska skattebetalare inte ska behöva bära kostnaderna för eventuella åtgärder. Tydliga restriktioner på till exempel arvoden och bonusar för till exempel VD:ar i banker ska dessutom följa med våra åtgärder som ger vissa institut ekonomiska fördelar, säger finansminister Anders Borg.

Stabilitetsplanen ger regeringen mandat att under förutsägbara former där skattebetalarnas intressen värnas bland annat hantera problem med bristande likviditet eller eventuella framtida solvensproblem. Förslagen utformas i enlighet med Europeiska rådets slutsatser.

Stabilitetsplanen innehåller följande åtgärder:

- Garantiprogram. Regeringen kommer att införa ett garantiprogram som omfattar högst 1 500 miljarder kronor för att stödja bankernas och bostadsinstitutens medelfristiga finansiering. De institut som önskar ska mot en garantiavgift kunna avtala med staten om en garanti för ny upplåning. Åtgärderna syftar till att förbättra bankernas finansiering och sänka deras upplåningskostnader.

- Stabilitetsfond. En stabilitetsfond upprättas för att hantera eventuella framtida solvensproblem i ett svenskt institut. Regeringen avser att avsätta 15 miljarder kronor till denna fond. Målsättningen är att stabilitetsfonden, tillsammans med insättningsgarantifonden vars kapital idag uppgår till ca 18 miljarder kronor, ska utgöra 2,5 procent i genomsnitt av BNP inom 15 år. En särskild stabilitetsavgift kommer att tas ut av samtliga kreditinstitut i Sverige. Avgiften ska riskdifferentieras och kommer att räknas av mot statens intäkter från garantiavgifterna. Avgiften kommer att införas när marknadssituationen förbättras.

- Kapitaltillskott. Eventuella framtida kapitaltillskott till kreditinstitut kommer i första hand ske i form av att institutet emitterar röststarka preferensaktier till staten, men även andra åtgärder kan bli aktuella. Sådant stöd kan endast komma ifråga i de fall staten bedömer institutet, i den situation som då uppstått, som viktigt för det finansiella systemet som helhet.

- Tvångsinlösen. Staten ges rätt att i vissa situationer gå in som ägare i systemviktiga institut genom tvångsinlösen av aktier till marknadsvärde.

- Övriga villkor. Kreditinstitut som mottar stöd från staten ska ingå avtal om att begränsa ersättningar till ledande befattningshavare.

- Riksgälden får central roll. Riksgälden föreslås bli ansvarig myndighet att hantera såväl det nya garantisystemet, stabilitetsfonden som eventuella kapitaltillskott till kreditinstituten. Riksgälden administrerar redan insättningsgarantin.

- Uppföljning av åtgärder. Finansinspektionen ges i uppdrag att bevaka att vidtagna åtgärder kommer hushåll och företag till del.

Regeringen beslutar idag att remittera förslaget till lagrådet.
Förslagen kan träda ikraft så snart de genomgått granskning av lagrådet och behandlats av riksdagen. Regeringen bedömer att förslagen kommer att träda ikraft senast under nästa vecka.

Särskild information om regeringens garantiprogram

Riksbanken och Riksgälden förser idag banksystemet med kortfristig likviditet. Det är emellertid i dagsläget svårt för bankerna och bostadsinstituten att marknadsfinansiera sig på längre löptider. Det föreslagna garantisystemet för medelfristig upplåning syftar till att förbättra finansieringssituationen för dessa institut. Detta bör i sin tur resultera i bättre förutsättningar för företag och hushåll att få krediter.

Garantiprogrammet i huvuddrag
De institut som så önskar ska, mot en riskbaserad garantiavgift, kunna avtala med staten om en garanti för refinansiering av förfallande lån med en ursprunglig löptid längre än 90 dagar. Systemet ska administreras av Riksgälden.

Systemet kommer vara tidsbegränsat fram till den 30 april 2009, men regeringen kan komma att förlänga perioden, dock längst fram till den 31 december 2009. Programmet beloppsbegränsas inledningsvis till 1 500 miljarder kronor.

Garanti kan erhållas av banker och bostadsinstitut med säte och verksamhet i Sverige. Upplåningen i de svenska bankkoncernerna är i hög grad centraliserad till moderbankerna. Det innebär att även likviditetsförsörjningen i de svenska bankernas dotterbolag i utlandet, exempelvis i Baltikum, kan förväntas förbättras genom denna åtgärd. Endast institut med minst sex procents primärkapital och minst nio procents total kapitaltäckning ska kunna ges garanti.

Prissättningen kommer att vara riskdifferentierad baserat på institutens publika rating. Garantier för institut som saknar publik rating prissätts enligt en schablonmetod. Priset kommer att sättas så att det ligger mellan nuvarande marknadspris och ett tänkt marknadspris vid ett normalt marknadsläge. Det innebär att instituten kommer att ges incitament att inledningsvis använda sig av garantin, men att avstå när marknadspriserna normaliseras. Riksgälden kommer att närmare precisera avgiftsstrukturen före det att programmet träder i funktion.

Garantin kan avse i princip alla typer av obligationer, bankcertifikat och andra skuldförbindelser så länge de inte är efterställda och har en löptid över 90 dagar men under fem år. Programmet omfattar också säkerställda obligationer. Komplexa och strukturerade produkter undantas. Ingen restriktion vad gäller valuta ställs upp.

Riksbanken avser behandla garanterade instrument som statspapper i sina utlåningsfaciliteter. Garantin ska utformas så att garanterade instrument ges riskvikt noll i kapitaltäckningssammanhang vid beräkning enligt schablonmetoden.

I avtalsvillkoren för en garanti ska tas in restriktioner för löneökningar, bonus- och avgångsvederlag för företagsledningen, samt höjningar av styrelsearvoden under garantiperioden.

Ansökningar om att utnyttja garantin ska riktas till Riksgälden. Garantier kan dock inte beslutas innan Riksdagen givit regeringen sitt bemyndigande och regeringen beslutat om programmet.

Med hänsyn till EG-fördragets statsstödsregler har Europeiska kommissionen underrättats om garantiprogrammet. Ett formellt godkännande kommer att inhämtas.



Mia Widell
Pressekreterare
för Mats Odell
08-405 17 21
070-353 49 66

Markus Sjöqvist
Pressekreterare
för Anders Borg
08-405 13 81
076-107 20 36

Anna Charlotta Johansson
Pressekreterare
för Anders Borg
08-405 12 76
070-356 30 32



Ämnen

  • Regering